Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välfärden går inte ihop med sänkt skatt

/
  • Bildtext: Finansminister Anders Borg (M) tänker sänka skatter för 25 miljarder nästa år, trots att det strider mot det överskottsmål han själv säger sig värna. Det går inte ihop med uppgiften att klara den gemensamma välfärden i framtiden. Foto: ScanpixBildförslag: Mäki om ni hittar något bra, jag glömde i hastigheten att meddela honom i dag vad jag skrev på. Förlåt. Alternativet är Scanpix sz56755d (Borg i dag)

Annons

På torsdagen diskuterade riksdagen klyftorna i samhället. Skillnaderna mellan höger och vänster i politiken blir inte större än i den frågan. De borgerliga har framförallt väldigt svårt att tåla vänstersidans beskrivning av följderna av regeringens politik. Liberala DN raljerar över hur ojämlikheten sprider sig som en böldpest, och Moderata SvD oroar sig över att borgerliga politiker överhuvudtaget tar ord som klyftor och ojämlikhet i sin mun.

Men fakta i målet är att de fattigaste blivit fattigare under Reinfeldts tid. Det är ju i själva verket deras strategi, att sänka skatter och göra många väljare nöjda, trots att det tas från dem som redan har väldigt lite. Förhoppningsvis förstår fler sambandet mellan välfärdssektorns problem och skattesänkningarna i nästa val.

En som pedagogiskt förklarar hur det går till är ekonomen Lars Calmfors, som verkligen blivit en hård kritiker av regeringen.

I går presenterade finansminister Anders Borg (M) det så kallade reformutrymme han anser finns inför valåret. Det handlar om 25 miljarder kronor, som Borg vill använda till skattesänkningar i syfte att som han säger få ner arbetslösheten.

Calmfors är skeptisk till hela begreppet reformutrymme och menar att det är ägnat att ge regeringarna en chans att se ut som om man kan ge väljarna gåvor varje år.

Han visar att utrymmet uppkommer genom att skatteintäkterna höjs i takt med tillväxten, samtidigt som många utgifter står stilla på grund av att de helt enkelt inte höjs. För att exemplifiera. A-kassan sänktes visserligen när de borgerliga trädde till. Men den stora effekten har uppkommit genom att försäkringsersättningen inte höjts sen dess. En borgerlig regering kan därmed förändra verkligheten utan att ta några beslut som i sig kunde leda till för dem oönskade debatter.

På samma sätt har sjukförsäkringen och statsbidragen till kommunerna urholkats och – för mig extra intressant – presstödet stått stilla.

Samtidigt ruckar de borgerliga nu på överskottsmålet i finanserna – allt för att kunna sänka skatter.

Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet menar att det i dag saknas ett reformutrymme. KI säger att bara för att klara överskottsmålet så krävs 19 miljarder i besparingar och skattehöjningar 2015-17 om man satsar 25 miljarder 2014.

Så är det då oklokt att satsa pengar i dag? Jag tror det inte. Det handlar mer om hur man satsar. Skattesänkningarna ger inte jobb, det kan däremot satsningar på infrastruktur göra. Liksom satsningar på kommunerna, och – som LO förordar – ROT-avdrag även till hyresrätter. Sveriges arbetslöshet beräknas även med regeringens satsning hamna på åtta procent. Det är skrämmande hur vi har vant oss vid siffror som dessa. Det har trots allt gått fem år sen finanskrisen blev akut. Arbetslösheten är betydligt högre än när de borgerliga tillträdde för sju år sen.

Faktum är att Sverige inte har råd längre att gå skattesänkarvägen. Som Calmfors säger i DN: Vill vi verkligen ha regeringens linje med en urholkning av de offentliga välfärdsåtagandet och lägre skatter, eller inte?

Konjunkturinstitutet beräknar skattehöjningsbehovet 2017 till 70 miljarder om vi då vill behålla dagens välfärd. Regeringens skattesänkningar leder väldigt fel.

Svante Säwén

Annons