Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Välbevarad kraftverkshistoria i Krångede

Oansenligt på utsidan men med ett stort stycke historia på insidan. På Krångede kraftverksmuseum får besökaren följa med på en väldokumenterad tidsresa till kraftverkens begynnelse i början av 1930-talet.

Annons

Innanför dörrarna i det brunröda huset längs väg 87 i Krångede finns historien om hur kraftverket i byn kom till, människorna bakom bygget och vilken betydelse kraftverket hade för människorna som bodde där och i resten av landet.

– Det var unikt på sin tid. Kraftverket byggdes med två turbiner under jorden, i dag är de sex stycken, berättar Stefan Nilsson, vice ordförande i Krångede Museiförening.

Tidsresan börjar genom två svarta stora sammetsskynken. De symboliserar mörkret innan elektriciteten fanns.

– År 1930 började bygget av kraftverket. Det var ett stort projekt som gav jobb först till 75 man och som mest till 800 under de sex år bygget tog, säger Stefan Nilsson och sveper med handen över bilder och filmer från bygget, byggnadsritningar i original och kungliga sigill.

Dokumentationen från arbetet är välbevarat och stort. Här finns alltifrån otaliga mängder ritningar, bilder, filmer, kläder, mätutrustning till menyn, cigarrlådan och rosbuketten som kronprinsparet (Gustav Adolf VI och Louise Mountbatten) som invigde kraftverket 1936 bjöds på.

Genom rummen i museet går en röd tråd i kronologisk ordning som berättar om de första stegen att bygga ett kraftverk, om alla de vattenrallare, bergsprängare och dykare som jobbade på bygget. Hur det var för dem att arbeta under 1930-talets arbetsvillkor, men också vad som fanns runtomkring.

– De slet otroligt mycket under långa dagar. Men man ska inte heller glömma att hemma i stugorna fanns kvinnor som passade barnen och skötte all markservice, säger Stefan Nilsson.

Under byggåren flyttade folk från hela Sverige till Krångede. Arbetare och ingenjörer, handlare och äventyrare fick sitt hem i Krångede. Byns invånarantal mer än fördubblades på några år och en del av byn kom i folkmun att kallas för "Trångbo".

– Här fanns bland annat bio, lanthandel, järnhandel, polisstation, apotek. Det blev känt för att vara bråkigt och många bodde i enkla kojor de byggt själva av överblivet byggvirke, berättar Stefan och visar ett rum som rymmer lanthandelsföremål, en gammal caféskylt i neon och en sliten cykel märkt Krångede kraftverk. Cykelväskan i läder ligger på styret där den nött vittnar om att den varit välanvänd.

Vi kliver vidare in i ett 1940-talskök. Statsminister Per-Albin Hansson pratar om andra världskrigets fasor från en radio i ena hörnet och på vedspisen står en emaljerad kaffepanna. Över köksbordet lyser en skomakarlampa.

– Såhär kunde det se ut i ett vanligt hem då, elektriciteten var viktig. Krångede kraftverk skapade den första överföringen av elkraft från Norrland till Mellansverige och har bidragit till dess industrialisering, säger Stefan Nilsson.

Kraftverket fortsatte att byggas ut fram till 1947. Efter det tunnades folkmängden i byn ut och så småningom återgick den till att vara som den var innan kraftverket byggdes. Men kraftverket satte för alltid sina spår och är i dag fortfarande i drift men sköts till största del automatiskt.

Läs också om Birger Ekerlids bok "Krångede i kraftens tid".