Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vad får en levande landsbygd kosta?

Annons

Att landsbygden tappar ungdomar är inget nytt. Det nya, som forskaren Charlotta Mellander vid högskolan i Jönköping har upptäckt, är att det är färre än vad många trott som flyttar tillbaka igen.

Hemvändareffekten är ingen myt som det har framställts på vissa håll. Det finns en flyttvåg från storstäderna, en "kontraurbanisering". Men den är inte stor. 86 procent av alla kommuner tappar unga mellan 18 och 25 år, mot 70 procent i åldersgruppen 18 till 40 år.

I Jämtlands län är det två kommuner som sticker ut i undersökningen. I Östersund och Åre ökade antalet unga mellan 2005 och 2012. Det är förstås glädjande. I Åres fall är det ett tecken på hur unik kommunen är. I Östersunds fall kan förklaringen ligga i att stan drar till sig ungdomar från hela länet, men möjligen också att försöken att locka hemvändare varit lyckad. För övriga kommuner ser det mörkare ut. Efter Valdemarsvik och Malå är Bräcke den kommun som tappar flest unga i hela landet.

Inflyttningen till städerna är en stark, global trend. I rika länder är den i hög grad frivillig, folk föredrar städer framför landsbygd. I Sverige kämpar alla mindre kommuner emot och gör överoptimistiska befolkningskalkyler, nästan som besvärjelser. Så har det varit länge. 1973 beställde regeringen prognoser på hur många invånare kommunerna trodde att de skulle ha år 2000. Om prognoserna slagit in skulle Sverige ha haft 25 miljoner invånare vid millennieskiftet.

Att behålla ungdomarna till varje pris är inget självändamål. Att unga människor flyttar från hembygden under en period är naturligt, till och med bra och ofta helt nödvändigt om det handlar om att skaffa sig en utbildning. Det är om de aldrig återvänder som det blir ett problem. Avfolkningen av landsbygden är inte i första hand ett problem för de som vill flytta, utan för dem som vill bo kvar – och de som vill återvända. När skolan läggs ner och butiken stänger är möjligheten att välja var man vill bo borta. Socialdemokraterna vill modernisera landsbygdsprogrammet och lägga mer pengar på stöd till livsmedelsbutiker, bensinmackar, bredband och andra satsningar som kan ge jobb. Marknadsfundamentalisterna menar att staten inte ska bedriva konstgjord andning.

Charlotta Mellander tror att det kommer att bli ett av framtidens stora politiska dilemman: Hur mycket får det lov att kosta att behålla en samhällsservice som gör att alla kan välja var de vill bo?