Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad är det i maten?

/

Mm, färdigmat, varför inte? Jag menar för en gångs skull. Eftersom jag har så bråttom just i dag. (En del folk tror att pensionärer har gott om tid. Alltid. De misstar sig.)

Annons

Nå, fiskgratäng kanske. Det låter nyttigt. Mycket att välja på i frysdisken. Snygga kartonger. Fiskgratäng med skaldjurssås. Den tar vi!

I den vita såsen sticker det upp rara bitar av hummer och räkor. Ser det ut som.

Sagt och gjort. Gratängen tar sju (7) minuter att värma och nu ska den avnjutas. Ja, pulvermos är och förblir pulvermos, men det är åtminstone snyggt spritsat. Och den lilla fiskbiten av Alaska pollock ligger där under täcket av sås. Men, hallå där! Den har ju inte samma färg som på kartongen. Visst är det snarare tomatsås än skaldjursdito? Och, erinrar jag mig, hade inte några hälsoprofeter plus Carl-Jan Granqvist nyligen predikat om hur lurade vi konsumenter blir på den färdiglagade maten?

Jag letar fram kartongen

och läser innehållsförteckningen. Potatismos 41 procent, fisk 29 procent, sås 29 procent. Men det är såsen som gör mig mest konfunderad. Den där lilla klicken innehåller inte mindre än trettioen (31) ingredienser plus sex (6) såna där E-märkta färg- och konserveringsmedel. Och vatten. Och salt. Aromer och extrakt blandas med morot, dill, purjolök, selleri, tomatpuré och konjak(!). Inte illa. Men gissa vart skaldjuren tagit vägen!

Jodå, där ska enligt uppgift finnas 1,9 procent räkor och 0,3 procent hummer. Inte för att jag såg till dem.

Han hade rätt, han Granqvist. Man är blåst på konfekten, som det så vackert heter.

Det blir hemlagat i fortsättningen. Som vanligt. Även om man har brått!

Mer läsning

Annons