Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ur LT:s arkiv: Sverige röstade om kärnkraften•Gågatan byggdes•Kommun granskade flipperspel

För 40 år sedan röstade Sverige om kärnkraften. På valdagen, söndagen den 23 mars 1980, fanns tre alternativ att välja bland. Väljarnas svar blev en avveckling enligt linje 2:s medelväg. LT:s chefredaktör, Håkan Quisth, skrev: "Folkomröstningen blev som väntat en hård och jämn kamp mellan linjerna 2 och 3. Dock vann de två tolvreaktorlinjerna en otvetydig seger - 58 procent mot 39, det vill säga en övervikt med hela 19 procent".

I Jämtlands län blev Ja-sidan (linje 1 och 2) tillsammans störst, men nej-sidans linje 3 samlade på valnatten enskilt flest röster (46,28 procent) av alternativen. Linje 2 fick i länet 41,48 procent och linje 1 samlade 9,55 procent. Totalt 51,03 procent för ja-sidan. 2,69 procent var blankröster.

Innan omröstningen pågick ett intensivt valarbete. Det märktes inte minst i Östersund den 15 mars, när 1 000 personer deltog i linje 3:s demonstrationståg mot kärnkraften.

Bensinpriset sköt i höjden, från 80 öre/liter 1970 till 2:80 tio år senare. Det slog hårt mot turistnäringen, speciellt i Härjedalen. 93 procent av alla turister åkte i egen bil, så företrädare för turismen var bekymrade och önskade en utbyggd kollektivtrafik. Rädslan var att turisterna skulle välja andra resmål.

Texttelefonen presenterades av Televerket. Nyheten, som var för döva, bestod av ett tangentbord och en bildskärm. Till att börja med var det bara möjligt att ringa mellan texttelefoner, inte mot en vanlig telefon, då krävdes att gå genom en förmedlingscentral.

TV-licensen skulle lagom till sommarmånaden juli höjas. För svart-vit tv väntade en avgift på 412 kr per år, en höjning med 72 kr. Dessutom tillkom en tilläggsavgift för färg-tv på 160 kr.

Flipperspel kan ställa till med problem för ungdomar, menade Östersunds konsument- och informationsnämnd. Det fanns två spelhallar i stan som dagligen besöktes av många, framför allt skolelever. I andra städer hade ungdomar förfalskat pengar och stulit för att kunna spela flipper, vilket Östersunds kommun ville stoppa i tid.

Älgarnas långa vandringar skulle studeras. Bland annat utgjorde kringströvande älgar en allvarlig trafikfara och skogsskador följde också i älgarnas spår. Jämtlands läns jaktvårdsförening fick pengar från länets älgskadefond för att starta älgmärkning. Förhoppningen var att få veta varför älgarna gav sig ut på sina långa vandringar. Förutom radiospårning, som var nytt i länet, skulle även flyg hjälpa till i arbetet.

Prästgatan var 1980 bara delvis omgjord till gågata. Arbetet planerades att fortsätta enligt kommunens trafikplan. Målet var att färdigställa gågatans sträckning mellan Thoméegränd och Samuel Permans gata under de tre kommande sommarperioderna.