Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Uppvärdera skolledarnas viktiga jobb

Annons

Ett nytt skolår har börjat. Ett nytt viktigt år för alla barn och elever, föräldrar och för samhället i stort som sätter sin tillit till att skolan kan skapa en trygg, stimulerande och tillräckligt utmanande lärandemiljö. Som ordförande för Sveriges Skolledare i Jämtland Härjedalen vill jag lyfta fram de personer som är de verkliga spindlarna i näten för att förskolan och skolan ska leva upp till de ställda förväntningarna – länets alla förskolechefer och rektorer.

Regeringen och de två stora arbetsgivarna inom skolsektorn har kommit överens om en satsning på läraryrket som innebär att lärarnas samlade arbetsbelastning ses över och att välavlönade karriärtjänster införs. Det är bra. Det är slöseri att utbilda lärare på universitet och högskola om de sedan tappar motivationen och slits ut genom illa anpassad politisk styrning eller otillräckliga belöningssystem. Skolan måste ständigt återerövra sin position som en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade, motiverade och samhällsengagerade människor. För såväl män som kvinnor, såväl unga som mer erfarna. För såväl lärare som, just det, skolledare.

Eller för att citera SVT: s VD Eva Hamilton när hon får frågan om vilket alternativt uppdrag hon skulle vilja ha: "Rektor för en grundskola. Viktigaste jobbet. Märkligt låga löner".

Jag kan inte annat än hålla med. Sveriges Skolledarförbunds lönestatistik visar att skolledare generellt sett har låga löner i förhållande till sitt samhällsviktiga uppdrag. Länets skolledare har den näst lägsta lönenivån i landet. Vi vet också att nästan en femtedel av skolledarna byter arbete varje år. Orsaken är ofta att de inte får den uppbackning de behöver eller att den ersättning de erbjuds inte står i paritet med den arbetsinsats och ansvar som uppdraget innebär.

Det är skolledaren som genom sitt ledarskap gör förskolan/skolan till något mer än bara summan av dess lärare. Det är skolledaren som bygger en stabil och pålitlig organisation dit föräldrar kan lämna sina barn i förvissning om att de försäkras en trygg och lagom utmanande skolgång och att varje barn får samma chans oavsett vilken grupp barnet placeras i. Det är skolledaren som gör verklighet av de politiska målformuleringarna, reformerna, satsningarna och ambitionerna. Genomförande går aldrig av sig självt. Utan en skolledare med resurser för och kapacitet att ta emot bollarna och fördela dem rätt mellan spelarna, riskerar många av regeringens satsningar bli slag i luften.

Det är dags att på allvar se över skolledarnas möjligheter att vara de ledare som lärarna och eleverna, och i slutänden hela samhället förväntar sig och behöver. I dag är rektors ansvar ofta väldigt brett. Det behöver inte vara fel, det finns många sätt att göra rätt på. Men vår uppfattning är att allt för många rektorer har svårt att ägna tillräckligt med kraft åt det som vi uppfattar som skolans kärnverksamhet – ansvaret för att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten.

All forskning visar entydigt på skolledningens avgörande roll för att kulturen på en skola ska präglas av ett ständigt pågående förbättringsarbete. Att skolledningen ägnar huvuddelen av sin tid och energi åt annat än kärnprocesserna är, som vi ser det, resursslöseri. Nu presenterar vi vår egen definition av vad pedagogiskt ledarskap innebär och vi kommer att användas oss av den för att stärka våra medlemmar när de diskuterar sitt uppdrag och sin arbetsbelastning med sin arbetsgivare.

Staten och kommunala och fristående skolor borde ha som främsta intresse att stötta sina skolledningar att våga prioritera rätt. Istället har vi sett system införas som bygger på ökad kontroll och felfinnande. En anmälningskultur breder ut sig alltmer. Orsaken kan bara vara att man inte litar på skolledarnas förmåga att hantera sitt uppdrag. Alla som vet att pedagogisk framgång bygger på tillit och förtroende blir inte förvånade över att resultaten istället blir sämre och att det blir svårare att rekrytera kvalificerade ledare till skolan.

Det här är våra förslag:

• Uppvärdera yrket och höj lönerna för länets skolledare. Det är viktigt att arbeta långsiktigt med frågor kring rekrytering av chefer och ledare till förskola och skola. Skollagen är tydlig med att en elev bara ska ha en rektor med motivet att det är viktigt för rättsäkerheten. Frågan är om det inte är minst lika viktigt att en elev inte tvingas byta rektor allt för ofta?

• Förbättra förutsättningarna för skolledaruppdraget genom att våga lämna den utbildningspolitiska väg som leder oss allt längre bort från de förtroendefulla relationer som skolan ska bygga på. Satsa på stöd och handledning istället för felfinneri och angiveri. Skolan kommer alltid i viss utsträckning att vara arena för konflikter av olika slag. Mycket kan vinnas på att istället hjälpa skolor att lösa större delen av sina konflikter själva. Bara så kan verksamheten utvecklas och bli bättre.

• Stötta skolans ledning att ta ett större ansvar för resultaten genom att prioritera uppdraget som pedagogiska ledare. Ibland kan skolledningens ambition krocka med en lärarkultur som av tradition ser på arbetet i klassrummet som en fråga för den enskilda läraren. Detta hinder måste vi gemensamt ta oss förbi.

Skolledarna utgör en del av samhällets ryggrad. Tillsammans kan vi göra den riktigt stark.

Mona D Libeck, Distriktsordförande i Sveriges skolledarförbund Jämtland Härjedalen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel