Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Unga i glesbygd räknas inte

Annons

Att ungdomarna i Jämtlands och Västernorrlands län uppvisar sämre skolresultat jämfört med ungdomar i övriga Sverige och att en stor andel välutbildade ungdomar flyttar från länen är alarmerande för Mittregionen och för landet. Skola, utbildning, forskning, innovationer, en aktiv arbetsmarknad, mänskligt kapital och internationella intressen är starkt sammanlänkade för en regions utveckling och överlevnad. Frågor vi forskare undersöker är vad skolresultaten i Mittregionen kan bero på och hur man kan vända beskriven trend. Som forskare är det också viktigt att analysera den historiska utvecklingen och föra in relevant forskning i debatten.

Ser vi 40 år bakåt i tiden skedde rejäla statliga satsningar i form av regionala projekt och statliga utbildningsinitiativ med många goda exempel på hur vuxna fick bättre möjligheter att studera i sitt närområde. Även stora satsningar på universitet och högskolor i regionerna genomfördes, dock med höga förväntningar som inte alltid uppfylldes. Sett ur ett längre perspektiv har storstadsregionerna gynnats och de mindre har gått tillbaka. Vissa anser t o m att investeringarna i regionala högre utbildningar har försvagat Sveriges tillväxt.

Forskningen visar också att kvinnornas ställning inte nämnvärt har beaktats i den regionala utvecklingen. Tvärtom har satsningar skett i de traditionellt mansdominerade sektorerna utan speciellt beaktande av genusperspektiv. Därtill kommer att unga kvinnor i högre grad än unga män tenderar att bryta familjemönstren och flytta till eller studera i större städer.

Satsningar på regional utveckling i grund- och gymnasieskola kan betecknas som ringa. Däremot visar forskningen på en problematik för ungdomarna i glesbygden. Dels anses man i vissa fall vara en vinnare om man åker iväg och studerar. Dels upplever en del ungdomar som stannar kvar på landsbygden, att de inte riktigt räknas och lyssnas på av makthavarna. Många ungdomar stannar dock kvar i regionen därför att detta ger dem livskvalitet. Frågan är om deras val lyfts fram i debatterna och värderas samt hur satsningar skapas för denna målgrupp.

Forskningsprojektet Världens bästa regionala utbildningssystem vid Mittuniversitetet är ett exempel på forskning gällande regional utveckling i ett skolutvecklingsperspektiv. Vi tror att en medveten långsiktig regional utbildningspolitik är viktig, men vi behöver också skapa en offentlig debatt om våra (o)uttalade värderingar till, om och med våra ungdomar. Vi frågar oss därför vilket språkbruk som råder i vår region och vilka värderingar som genomsyras i skolan. Är det lika hög status att stanna kvar på orten som att åka till storstaden och studera? Vilka framtidsbilder ges våra ungdomar både i skolan och i samhället i övrigt? Vad krävs för att de skulle vilja stanna kvar och skapa sig ett gott liv i regionen? Och vad krävs för att unga kvinnor skulle vilja stanna kvar? Till detta behöver vi också en pedagogisk regional bildningsdebatt i frågan. Detta bjuder vi in er till!

Forskare i projektet Världens bästa regionala utbildningssystem

Lena Boström (docent i pedagogik), Conny Björkman (lektor i pedagogik och projektledare), Anders Olofsson (professor i pedagogik och vetenskaplig ledare)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel