Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ulriksfors fängslar efter snart 100 år

/
  • Agneta Wallberg, Marianne Persson, Lena Lassarev och Gun-Britt Salomonsson trivs alla utmärkt i Ulriksfors. Boule är bara en av alla aktiviteter som utövas vid bystugan.
  • Nära Strömsund men ändå lite på sidan om ligger Ulriksfors, en ort som enligt byborna är betydligt trevligare att bo i än huvudpersonen i Hardda Ku Hardda Geits låt
  • Tim Gabrielsson, sju år, tycker om att komma till bystugan och träffa kompisar.
  • 2005 fick Ulriksfors sin bystuga, efter det tog verksamheten i byn fart ordentligt.
  • Sven-Erik Persson är ordförande i byföreningen. Han är nöjd med det stora engagemang och den fina grannsamverkan som råder i byn.
  • Varje tisdag är det fixardag vid bystugan. Då fixas det med gräsklippning och allt annat som behövs göras.
  • Ulriksfors har en rik historia. Det är snart 100 år sedan byn fick sitt namn och det har hunnit hända mycket sedan dess.
  • Det finns gott om barn i Ulriksfors för tillfället. Tim Gabrielsson, Sofie Wikström och Sara Wallberg tycker om sin by och gillar att hoppa på den stora studsmattan utanför bystugan.
  • Agneta Wallberg, Marianne Persson, Lena Lassarev och Gun-Britt Salomonsson trivs alla utmärkt i Ulriksfors. Boule är bara en av alla aktiviteter som utövas vid bystugan.
  • Fängelset i Ulriksfors lades ner 1979. I dag delar flera företag på lokalerna på området.
  • Tågtrafiken förbi Ulriksfors har varit tätare än vad den är nu, men fortfarande passerar tåg två gånger om dagen.
  • Jonas Solberger, reporterAnton Enerlöv, fotograf

Varje helg under sommaren gör Länstidningen ett reportage om veckans by. Vi besöker en ort i länet och presenterar den i text och bild.

Den här veckan har vi varit i Ulriksfors, en ort som fängslat människor i snart 100 år.

Annons

Låten "Ulriksfors" av den kultförklarade rockgruppen Hardda Ku Hardda Geit ger ingen munter bild av den lilla byn som ligger fyra kilometer öster om Strömsund.

Huvudpersonen i låten har långtråkigt. Han sitter mest och väntar på ett brev från sin älskade, har dåligt med mat och i byn är det ont om kvinnor, det finns mest män som svär, skriker och låter styggt. Han konstaterar att det inte är roligt att vara i Ulriksfors

Dagens invånare i Ulriksfors håller inte med honom.

– Allt är bra här, naturen, människorna som bor här och gemenskapen, säger Lena Lassarev, som flyttade till byn för åtta och ett halvt år sedan.

Att det skulle vara lite att göra i Ulriksfors, som huvudpersonen i låten påstår, verkar inte stämma speciellt bra det heller. Fem kvällar i veckan under hela året är det någon form av verksamhet vid bystugan, som kom till Ulriksfors 2005 efter att tidigare ha varit pensionärsbostad i Strömsund.

– Det är många som är engagerade, både barn och vuxna. Folk är väldigt positiva till att det händer saker, säger Sven-Erik Persson, ordförande i byföreningen.

På måndagar spelas det boule, på tisdagar är det fixarkväll, där allt som behöver byggas och underhållas fixas till, på onsdagar och fredagar ungdomsgård och på torsdagar jobbas det med en bok om Ulriksfors.

– Det är bra samverkan i byn, vi har roligt tillsammans. Utan bystugan hade det inte varit så mycket verksamhet här, säger Marianne Persson.

Boken som skrivs om Ulriksfors är den tredje i ordningen och släpps lagom till byns 100-årsjubileum 2012.

Byn fick sitt namn när järnvägsstationen invigdes 1912 och namngavs efter bruksägaren Ulrik Holm och de närliggande forsarna.

– Det är väldigt fint med vatten vid ett samhälle, säger Gun-Britt Salomonsson, som bott i Ulriksfors hela sitt liv.

Tågstationen finns kvar i Ulriksfors och fortfarande stannar Inlandsbanans tåg där för att låta folk kliva på och av.

– Det är väldigt viktigt med tåget, det blir lite mer liv i byn när det är något som åker förbi här, säger Gunn-Britt Salomonsson.

– Det är ju något som tutar två gånger om dagen, säger Agneta Wallberg, som har bott i Ulriksfors i två år.

Men tågtrafiken har varit betydligt tätare genom Ulriksfors än vad den är nu.

– Längre tillbaka i tiden gick det flera tåg igenom byn, kungatågen passerade här, säger Gun-Britt Salomonsson.

– Det var en stor händelse. Då fick vi gå från skolan för att titta på kungen, säger Marianne Persson.

Den stora samlingen byggnader som möter besökarna i mitten av byn har länge spelat en central roll för Ulriksfors. Tidigare har det legat en sulfitfabrik där, det har även varit ett väveri där. I dag är det en företagsby där flera verksamheter delar på utrymmet.

– Alla har någon sorts koppling till det området, det är en stor arbetsplats, säger Sven-Erik Persson.

Men det den nuvarande företagsbyn förmodligen är mest känd för och det som gjorde Ulriksfors rikskänt en gång i tiden är det fängelse som fanns där mellan 1957 och 1979.

– Det var många arbetstillfällen när anstalten fanns. Som mest har det nog bott 500-700 personer här, säger Sven-Erik Persson.

Att det finns ett fängelse på byn kan låta skrämmande, men det var inget som påverkade Ulriksforsborna.

– Det var inget som vi som bodde här då tyckte var så konstigt. Rymde de därifrån stack de från byn så fort de kunde, säger Marianne Persson.

Det är visserligen 32 år sedan fängelset försvann från Ulriksfors, men byborna fängslas fortfarande av att bo där.

– Det är fin natur här och det är lagom långt till Strömsund. Jag ville komma lite på sidan, men ändå ha nära dit, säger Agneta Wallberg.

Christer Wikström är från Östersund, men flyttade till Ulriksfors för snart 40 år sedan efter att ha träffat sin fru som kommer därifrån. Han lovordar också naturen runt byn.

– Det är en fin plats och det är bra för den som vill fiska, jaga, paddla, åka båt eller vad man nu vill göra. Sedan finns det en lämplig centralort. Strömsund har klarat sig bra på arbetsmarknaden jämfört med många andra orter i Jämtland, säger Christer Wikström.

Återväxten i Ulriksfors verkar tryggad. Flera ungdomar som kommer från byn har valt att återvända och bilda familj, därför finns det gott om barn för tillfället.

– Det är roligt att bo i Ulriksfors. Allt möjligt är bra med byn. Det är roligt att komma till bystugan och träffa kompisar, man kan göra lite vad man vill här, säger Anton Gabrielsson, 12 år.

Huvudpersonen i låten "Ulriksfors" vill skriva en fin visa och sjunga till sin älskade. Kanske hade det varit lätt att göra om han hade bott i den lilla fängslande byn fyra mil öster om Strömsund i dag.

Annons