Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Trettio år av jämtländsk graffiti

Han minns när han såg graffiti första gången:

– Det blev en upptäcktsfärd som aldrig skulle sluta. Det har varit graffiti varje dag sedan dess, säger Henrik Ljusberg.

I dag släpps fotoboken "Fagert är landet".

Någon hade målat en gångtunnel intill Vallaskolan:

– Hela klassen sprang dit för att kolla. Jag minns hur vi stod och funderade att de måste ha tejpat linjerna för de var så raka.

Det var runt år 2000. Han köpte sprejburkar på macken och hade turen att bo nära det gamla Grishuset i Mjälle där det under många år fanns en laglig vägg.

– Om man är uppväxt med en laglig vägg har man inte samma behov av att måla olagligt. I den åldern har man kanske heller ingen lust att måla olagligt.

Men graffitin som konstform är formad av sina förutsättningar, det blir tydligt när vi bläddrar i hans bok "Fagert är landet – 30 år av jämtländsk graffiti" som släpps i dag på Passionista förlag.

– Det här är typiskt 90-tal med spikiga kanter.

2000-talet bjuder på rundare och enklare former. Han visar den snabba, runda rörelsen med handen, varje vasst hörn förlänger processen.

– Det har mycket att göra med tidspressen, när det var okänt på 90-talet kunde man kanske stå längre och måla.

Det är nästan exakt ett år sedan han öppnade sitt galleri Urbn Arts. Mitt i arbetet med butiken såg han Länsstyrelsens utlysning av Kalejdoskop-projektet som vill belysa bortglömda platser och kulturarv. Han såg genast chansen att visa upp jämtländsk graffitihistoria och platser som få har sett fast de har rört sig i närheten.

Han har själv tagit många bilder men också samlat in tusentals bilder från ett tiotal andra fotografer. I boken berättar runt 130 bilder tillsammans med tags, årtal och plats historien. Det är gångtunnlar, betongfasader, tågvagnar men också röda lador som målats. På enstaka bilder finns graffitimålare i arbete fångade, alltid anonyma. Länsstyrelsen hade inga betänkligheter kring att dokumentera en konstform som både rör sig innanför och utanför lagens råmärken.

– Vad man än tycker om graffiti är det viktigt att bevara det, säger han.

De tre senaste åren har det, tycker han, skett en viktig vändning för graffitin.

– Det har blivit en hype, folk har fått upp ögonen för det, vilket är jätteroligt.

Varför det är så vet han inte men det blir tydligt för honom i galleriet som också är en butik.

– Det är mycket folk som är här och handlar färg som aldrig har rört en sprayburk tidigare, säger han.

Ett exempel från grannlandet Finland är K65 Crew där medlemmarna är över 65. Ett annat lokalt exempel på acceptans av graffiti som konstform är kampanjen "Mjölk är tjockare än vatten" där LRF och Fjällbete i samarbete med Urbn Arts lät ett gäng målare tolka kampanjens budskap på runda vita höbalar runt om i länet. Kanske har det också att göra med att graffitin har en historia nu. Den äldsta bilden i den nya boken är tagen för knappt trettio år sedan.

På den tiden såg flödet av influenser helt annorlunda ut: någon åkte till Stockholm och tog pappersbilder som spreds.

– Det skapas en mycket mer lokal stil om man inte har några influenser.

Tidigare kunde man se skillnad i stil om en målare kom från Torvalla, Valla eller Lugnvik. I dag ligger hela nätet med influenser från hela världen öppet och den egna kreativiteten utmanas inte på samma sätt:

– Visst man skapar alltid en egen stil, men tidigare gjorde man det mycket mer. Nu är det ett fåtal som styr hela världens stil.

# Hur ser stilen ut just nu?

– Fult är det nya snygga. Det är mycket throw up-stil i målningarna, man försöker få tillbaka den här snabba känslan.

Throw up är en snabb målning av bokstäver som i bland är fyllda med färg, oftast i två färger.

Kanske handlar det om att hitta tillbaka till rötterna i en konstform som blivit mer accepterad. Om känslan av att göra något snabbt innan blir stoppad, om att inte överarbeta.

Åttaåringen som upptäckte graffitin i en gångtunnel intill Vallaskolan fyller 21 i år. Nyligen återvände han till sin gamla skola för att göra väggmålningar inomhus. Tillbaka till platsen där allting började.