Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Trampad av sin häst – Alexandra har ständig värk

För tre år sedan skulle Alexandra Andersson, 19 år, köra sin häst med en lövad vagn vid midsommarfirandet i Marieby. Men något gick snett, hästen skenade och Alexandra kom i vägen. Hon blev trampad på rygg och nacke och fick även vagnen över sig.

Annons

Alexandra Andersson har varit en hästtjej hela livet och var en van ryttare den där midsommaraftonen 2007. Hästen var hennes egen och hon visste hur han fungerade.

– Han kunde vara pigg och sprattig, men inte okontrollerbar, säger hon.

Hon hade kört honom med travvagn tidigare, men aldrig spänt honom vid en större fyrhjulig vagn, som lövats för att användas vid midsommarfirandet vid Marieby hembygdsgård.

Egentligen hade hon tänkt vänta in annat hästfolk, men eftersom hon visste hur vagnen skulle spännas fast så gjorde hon det själv.

Men något hände som fick hästen ur balans.

– Förmodligen blev han rädd för något och han satte av med vagnen i full galopp.

Instinktivt höll Alexandra fortfarande fast i tömmarna för att försöka få kontroll på hästen, men tillslut, när hon släpades efter så fötterna nästan lämnade marken släppte hon taget.

I den vevan ändrade hästen riktning i hagen, rakt mot den plats där Alexandra ramlat ned.

– Han klev mitt på min rygg och nacke och sen fick jag även vagnen över mig.

Hon svimmade av, men kom snart på fötter igen. Med en enda tanke i huvudet: få stopp på hästen så den inte skulle springa rakt ut i vä gen och kollidera med något fordon.

– Jag försökte springa, eller halta, men kom inte så långt.

Hästen klarade sig bra, en granne fick tag på honom och därefter har han varit helt lugn. För Alexandra blev det i stället ett par dygn på sjukhuset.

– De misstänkte först att jag brutit något i rygg eller nacke, och trodde att adrenalinet i kroppen efter händelsen gjort att jag kunnat röra mig direkt efter olyckan.

En rad undersökningar gjordes, men lyckligtvis hittades då inga allvarliga fel.

– Jag var jättemörbultad sedan, fick mycket smärtstillande och fick inte anstränga mig efteråt, men jag kunde stå på benen.

Hon har en positivt, lättsam och beslutsam inställning och det dröjde inte länge förrän hon satt på en hästrygg igen. I början stödd av andra och sedan successivt på egen hand.

– Jag gick till stallet och klappade hästen direkt när jag kom hem från sjukhuset, men vi sålde honom senare. Mina föräldrar vågade nog inte lita helt på honom efter det.

De två första åren efter olyckan gick det ganska bra med ryggen, Alexandra började rida igen, men kunde känna av värk ibland. Men sedan förra sommaren har det börjat göra mer och mer ont. Värken kommer ofta på natten så hon får dessutom inte någon sömn och det blev en del sjukdagar från skolan under sista skolåret.

– Det jobbiga är att jag inte vet vad som är fel på ryggen. Läkarna hittar ingenting och värken kommer helt oberoende av vad jag har gjort innan, säger hon.

Receptbelagda värktabletter, sjukgymnastik och att fortsätta röra på ryggen så den byggs upp och blir stark är rådet hon följer.

Just denna vecka är hon sjuk skriven från jobbet som frukost värdinna och receptionist på Scandic hotell vid Krondikesvägen. I förra veckan blev ryggvärken så intensiv så hon inte kunde ta sig ur sängen en morgon.

– De fick bära ut mig på bår och köra mig i ambulans till sjukhuset.

Det blev ett par dagars sjukhusvistelse och en rad nya undersökningar, som fortfarande inte visar på något fel. Så hon får fortsätta med värktabletterna, sjukgymnastiken och att försöka röra på sig.

– De säger att det här är något jag får dras med hela livet, konstaterar hon, utan att verka särskilt bitter.

– Det här är ju sådant som händer, det är ju så stora djur och de kan fela precis som vi kan. Hur lugn en häst än är så kan den bli rädd, det är ju ett flyktdjur.

Nu tar hon allt dag för dag. Förhoppningsvis är hon tillbaka på jobbet i nästa vecka. En ny häst köpte hon i höstas och eftersom träning är bra för henne försöker hon rida så gott det går.

– Jag hoppas kunna ha kvar hästen och i framtiden kanske ta ett föl som jag kan börja tävla lite seriöst med.