Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Traditionsrik konst på Frösön och i Östersund

Christer Carlstedts teckningar, grafik och objekt ställs ut på Härke Konstcentrum och Drejeriet har intagits av Margareta Perssons kvinnofåglar.

Härke Konstcentrum

Christer Carlstedt från Örnsköldsvik har kallats en norrländsk zen-buddhist, och det finns något meditativt, filosofiskt över hans verk. På Härke visas teckningar, grafik och objekt fram till 16 september. I utställningslokalen fastnar jag snart framför den monumentala teckningen Skogsön. Här finns en mystik som drar betraktaren in i bilden, trots frånvaron av egentligt djupperspektiv. Inte samma dödsmystik som i Arnold Böcklins Toteninsel, men det bestående intrycket blir att stiger man i land på den ön lämnar man sitt normala liv för att träda in i en annan verklighet. Många av dessa egenskaper finns i de andra teckningarna och grafiska verken, som alla visar utsnitt av landskap i olika grad av abstraktion. Det är tydligt att den karga norrlandsnaturen varit inspirationskälla. Resultatet kan påminna om experimentell fotokonst i svartvitt, men befinner sig långt från det dokumentära. Snarare tycks landskapen ha återuppstått i bearbetade minnesbilder som letat sig upp till medvetandets yta. I grafiken har Carlstedt tillåtit sig experimentera mer med formerna, motivens beståndsdelar har stiliserats och kan påminna om tecken. Flera lådobjekt ger landskapen en tredje dimension i ett minimalistiskt utförande. Carlstedt är även boktryckare och här finns prov på detta i miniatyr.

Drejeriet

Att omvandla människor till djur är ett bekant grepp från den politiska satiren och från barnkulturen. I den grekiska mytologin var förvandlingen ofta ett straff. Så blev Kallisto efter att ha blivit förförd av Zeus både förvisad av kyskhetens gudinna Artemis och förvandlad till en björnhona av den svartsjuka Hera. Den äldsta kristna konsten hade ibland en fågel som symbol för anden eller den bevingade själen. Margareta Persson från Oviken arbetar snarare i en folklig, humoristisk tradition när hon skapar sina kvinnofåglar, skulpturer i keramik. Hennes verk går att ses som kritiska kommentarer till människor i hennes omgivning eller företeelser i samtiden. Det är slående hur fåglars utseende kan förstärka människors karaktärsdrag. Vissa av Margareta Perssons verk har titlar som ger tydliga anvisningar om att det är frågan om kommentarer till kändisar. I Sara Dawn Firebird och Carola af Uggla har hon tagit fasta på begreppet sångfåglar. I ett hörn står en liten blek kvinnofågel med små vingar och överdimensionerad mun/näbb. Anny Anka är namnet och det är förstås svårt att låta bli kopplingen till den pratglada hollywoodsvenskan som många anser har för stort ego. Margareta Persson har varit verksam som keramiker i tjugo år och det hon visar vittnar om en betydande hantverksskicklighet. Utställningen står kvar fram till 22 september.