Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tord Andersson: Pensionsfondernas vinstjakt driver pensionärerna från deras bostäder

Annons

Fjärde AP-fonden ska förvalta våra pensionspengar. Helst se till att de växer. Därför har de gett sig in i fastighetsbranschen, som har hög avkastning på investerade pengar.

Men för att fastigheterna ska stiga i värde och ge mer pengar till pensionssystemet krävs det högre och högre hyror. De som drabbas är inte sällan pensionärerna själva. De som i slutändan skulle gynnas genom högre pensioner kan tvingas flytta när deras egen hyra blir för hög.

Tillsammans med pensionsbolaget AMF äger Fjärde AP-fonden Rikshem, ett av de lönsammaste fastighetsbolagen i Sverige. 2017 gjorde bolaget en vinst som motsvarade 36 000 kronor per lägenhet.

Men lönsamheten har ett pris. På vissa håll har Rikshem renoverat och höjt hyrorna så kraftigt att hyresgästerna inte har råd att bo kvar.

”Vi har våra avkastningskrav för att pensionärerna ska få sina pensionspengar. Det är inte vi som ställer de kraven, utan våra ägare”, förklarade en tidigare vd i Rikshem i en intervju för ett par år sedan.

Vilka är de till synes giriga ägare som får Rikshem att höja hyrorna för gamla lägenheter till nivåer som närmar sig nyproduktion? Svaret är staten (som äger AP-fonderna) LO och Svenskt Näringsliv (som äger AMF).

Ägarkonstellationen har gett Rikshem status som ”den nationella allmännyttan”. De seriösa ägarna var ett av argumenten som användes för att lugna demonstrerande hyresgäster när Östersundsbostäder sålde ut en stor del av sitt bestånd till Rikshem 2016.

Men Rikshem har inte levt upp till förväntningarna på en socialt ansvarstagande hyresvärd. I Uppsala, Sigtuna, Västerås och Norrköping har bolagets framfart rivit upp proteststormar. Renoveringar och krav på hyreshöjningar på mellan 40 och 80 procent har tvingat ut hyresgäster på bar backe.

När fem personer i Rikshems ledning avslöjades med att ha plockat ut 68 miljoner i utdelning ur bolaget sprack fernissan ytterligare.

Men det är inte bara hyresgästerna som får betala dyrt för fastighetsbolagens vinstjakt. Sättet att öka avkastningen med så kallad konceptrenovering är slöseri med både naturresurser och skattemedel. En konceptrenovering är en ytlig renovering som görs när en hyresgäst flyttar ut. Inte för att det finns behov eller efterfrågan, utan för att kunna höja hyran när nästa hyresgäst flyttar in.

Om hyreshuset ska få nya stammar eller nytt energisystem så att ytskikten ändå måste rivas ut kan renoveringen bli kortsiktig.

Och vad händer när hyran höjs? Blir den för hög väljer personer med bra inkomst att köpa en lägenhet istället. En lågavlönad behöver bostadsbidrag för att ha råd med hyran.

På så vis subventioneras en stor del av fastighetsägarnas vinster med skattepengar.

Att pensionsbolag köper upp äldre hyresfastigheter är inget svenskt fenomen. I filmen Push berättar filmaren Fredrik Gertten om hur anonyma fastighetsbolag kastar ut fattiga hyresgäster för att renovera och hyra ut till välbeställda.

Cynismen är grövre i fattiga länder, men sättet som bolagen tjänar pengar på är likadant där som här. När det sker genom bolag som ägs av staten, fackföreningsrörelsen och näringslivet sticker det extra mycket i ögonen.

Läs mer: Renoveringar och chockhöjda hyror - snart har Östersund inga billiga lägenheter kvar