Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tord Andersson: Experter som gissar förstärker den falska bilden av "bidragssverige"

En statlig utredning om bidragsfusk kritiseras för att till hälften bestå av gissningar från tjänstemän på olika myndigheter.

Statsvetare har sågat utredningen för att den bara delvis bygger på empiriska studier.

Flera myndigheter är kritiska. Försäkringskassan varnar för att ”denna typ av studie medför en alltför stor osäkerhet för att kunna vara till nytta”. Brottsförebyggande rådet framför samma typ av kritik.

Pensionsmyndigheten har inte ens velat delta i utredningen.

Mest kritiserad är metoden som kallas "expert elicitation", expertbedömningar, som går ut på att tjänstemän på bland annat Försäkringskassan har fått gissa hur stort svinnet på deras myndighet är. Utifrån det har utredarna gjort "schablonantaganden" om svinnet på andra myndigheter.

Ibland är osäkerheten ofantligt stor. Det sammanlagda svinnet från 40 myndigheter beräknades till mellan 11 och 27 miljarder. En osäkerhetsmarginal på 16 miljarder alltså, i en utredning från ”Delegationen för korrekta utbetalningar” (KUT).

De vilda gissningarna om fuskets utbredning kommer att förvandlas till argument för hårdare kontroller, striktare prövningar och sänkta ersättningsnivåer.

Så vad spelar det för roll? Utredningen är väl ändå dömd att bli en hyllvärmare på finansdepartement?

Det spelar stor roll.

En utredning om bidragsfusk blir lätt ett vapen i händerna på den som vill montera ner välfärden. Kritiken mot den bristande vetenskapligheten kommer att glömmas bort och lobbyister kommer att använda KUT-utredningen som ”bevis” för att de svenska trygghetssystemen är för generösa.

De vilda gissningarna om fuskets utbredning kommer att förvandlas till argument för hårdare kontroller, striktare prövningar och sänkta ersättningsnivåer.

Det har hänt förr. KUT:s föregångare FUT (Delegationen mot felaktiga utbetalningar) kom 2007 och använde sig också av gissande experter som metod. Utredningen kom fram till att var tionde utbetald ersättning för personlig assistans var felaktig.

Siffran 10 procent användes återkommande för att motivera en striktare tillämpning av bestämmelserna. Det gick så långt att föräldrar till funktionshindrade barn nekades personlig assistans för sondmatning och andningshjälp.

I början av 2000-talet spreds bilden av att Sverige var fullt av inbillningssjuka fuskare, trots att den höga sjukfrånvaron inte främst berodde på nya sjukskrivningar utan längre och längre sjukskrivningsperioder som en följd av att rehabiliteringsarbetet på arbetsplatserna hade havererat.

Det spelade ingen roll. Alliansregeringen tog tillfället i akt att utforma ett av Europas strängaste sjukförsäkringssystem.

Därför är det allvarligt att bilden av ”bidragssverige” förstärks av en ovetenskaplig utredning som KUT.

KUT-delegationens resultat passar in i en berättelse om Sverige som landet med världens mest generösa välfärdssystem - och att kostnaderna för systemet skenar.

Det är fel.

Länder som Finland, Danmark, Storbritannien, Belgien, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Frankrike satsar alla mer än Sverige på att omfördela resurser från friska och arbetsföra till sjuka och arbetslösa. När det gäller satsningar för att öka jämlikheten genom omfördelning tillhör vi medelmåttorna.

Trygghetssystemen har steg för steg monterats ner så att Sverige idag ligger på 18:e plats i Europa när det gäller samlade kostnader för socialförsäkring, arbetslöshetsersättning och ekonomiskt bistånd (offentliga transfereringars andel av BNP).

Därför är det allvarligt att bilden av ”bidragssverige” förstärks av en ovetenskaplig utredning som KUT.

Finansminister Magdalena Andersson (S) säger att hon är medveten om osäkerheten i bedömningarna men tycker att KUT-delegationen gör ett värdefullt arbete utifrån det material som finns.

"Det här är det bästa vi har att basera politiska beslut på", säger hon.

Det uttalandet är tillräckligt för att motivera att KUT-utredningen läggs ner.

Välfärdspolitiken är för viktig för att styras av vilda gissningar.