Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tord Andersson: Är det här slutet för "först till kvarn-vården"?

”Gamla och sjuka först. Alla andra omedelbart.”

Så beskrev en distriktsläkare i Östersund en gång dilemmat med en vård som ska styras av både behov och efterfrågan. Erfarenheterna av snart tio år med fritt vårdval har gett honom rätt. Det är inte den som bäst behöver vård som gynnas, utan den som har förmågan att ställa krav.

Det kan bli ändring på det nu. Regeringens särskilde utredare Göran Stiernstedt har presenterat sin utredning för en mer jämlik vård. Där föreslår han att vårdvalet styrs upp så att det inte längre blir möjligt att byta vårdcentral hur som helst. Valet ska göras på förhand och för en längre tidsperiod. Vårdgivarna ska kunna sätta ett tak för hur många listade patienter de tar emot. Systemet ska vara likadant över landet och patientavgiften föreslås bli 100 kronor var man än bor.

Patientens belöning blir en fast kontakt med en läkare eller sköterska på vårdcentralen.

Det är ett bra förslag. Vårdcentralerna får en rimlig chans att planera verksamheten, kontinuiteten för patienten blir bättre, patientsäkerheten stärks.

Det löser förstås inte läkar-och sjuksköterskebristen (därför föreslår också Stiernstedt mer resurser till primärvården) men bättre arbetsvillkor få rimligtvis fler att stanna istället för att starta eget eller gå till bemanningsföretag.

Det förslag som kan komma att bli mest omdiskuterat i utredningen rör nätläkarbolagen. Nätdoktorerna har blivit oerhört populära, av förståeliga skäl. Många föredrar en snabb läkarkontakt via appen före en veckas väntan på en tid på hälsocentralen.

Problemet är att tillgängligheten är så bra att den har lett till onödig vårdkonsumtion, samtidigt som patientens hemregion får betala varje nätläkarkontakt som om det vore ett vanligt besök på vårdcentralen.

Göran Stiernstedt föreslår att nätläkarbolagen måste ha en fysisk mottagning i patientens hemregion och att deras patienter måste vara listade hos bolaget.

Var beredd på ramaskri från branschen. Affärsidén faller som ett korthus.

Märk väl att utredaren inte dömer ut den digitala vården. Tvärtom menar han att det är framtiden, men att ha separata system för digital och annan vård är inte hållbart, menar han.

Förhoppningsvis blir Göran Stiernstedts utredning första spiken i kistan för de välfärdsexperiment som regeringen Reinfeldt (M) genomförde: fritt vårdval, Lagen om valfrihetssystem (LOV), kömiljarden, fri etableringsrätt. Gemensamt för alla är att de har gynnat friska och starka medborgare på bekostnad av äldre och kroniskt sjuka. Sammantaget har de visat att marknaden inte löser vårdens problem. När efterfrågan blir avgörande är det inte den som behöver vården bäst som får den först, utan den som har kunskap och förmåga att bli prioriterad.

Det här är en politiskt het potatis förstås. Den har många likheter med frågan om det fria skolvalet, vars negativa effekter har starkt stöd inom forskningen, men som verkar politiskt omöjligt att ens diskutera.

Men de politiker som menar allvar med att vilja ha en mer jämlik vård måste ta Göran Stiernstedts utredning på allvar.