Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Torbjörn Aronsson: Henrik Zipsanes alternativa fakta

Den synpunkt som jag försökte föra fram i mina artiklar här i LT den 8 och 9 februari var att historieförmedlingen i länet kring industrisamhällets arbetare och deras förhållanden är bristfällig.

Annons

Inte kring alla människor som arbetat med något genom alla tider. Det finns en kraftig snedfördelning där fokus ligger på andra områden som förindustriell allmogehistoria. Hela den fasta utställningen på Jamtli behandlar exempelvis det förindustriella samhället. Det är problematiskt om Jamtli anser att kulturarvet kring järnvägsarbetarna förmedlas tillräckligt av banvaktsstugan på Jamtlis friluftsområde och av järnvägsmuseet i Brunflo. Banvakten var en lägre tjänsteman som skulle inspektera spåren och en sådan stuga, som dessutom är öppen endast en del av året, är knappast tillräcklig för att man där ska kunna förmedla järnvägsarbetarnas historia. Järnvägsmuseet i Brunflo är ett litet, ideellt drivet museum med mycket begränsade resurser. De som driver detta museum har dessutom vid ett flertal tillfällen gått ut i media och berättat om hur deras verksamhet nedprioriterats av Jamtli.

I mina artiklar behandlade jag i all korthet industrisamhällets inledning och genombrott, en tid som var fylld av konflikter och umbäranden för arbetarklassen. Storstrejken 1909 berörde hela landet. I Ryssland bröt en revolution ut i mars 1917 och i Sverige ökade spänningarna mellan arbetarklassen och arbetsgivarna. Livsmedelsbristen ökade klyftorna och hundratusentals människor protesterade över hela landet, så även i Östersund där många drabbade samlades framför Rådhuset. Den 1 maj 1917 blev det en omfattande manifestation för arbetarnas sak i Östersund då cirka 2000 deltog i demonstrationståget som gick genom staden. Då man kommit fram till mötet vid Rådhuset hade antalet fördubblats och där talade Gotthard Böhmer, redaktör för den socialdemokratiska tidningen Nya Jämtland. Han framförde bland annat krav på allmän rösträtt och sade att det kommit in en "ränsande och befriande vind" från öster, syftande på den ryska revolutionen.

Den här delen av arbetarnas och de mest utsatta gruppernas historia under industrisamhällets tid är särskilt eftersatt i länet. Konflikterna och umbärandena som var en vardag för många. Dessa var en del av arbetarnas egen historia, inte bara arbetarrörelsernas. Den kris som rådde våren 1917 och de dramatiska händelserna då hela Sverige kunde ha genomgått en revolution, kommer exempelvis inte att uppmärksammas av Jamtli, Föreningsarkivet eller Östersunds bibliotek enligt deras vårprogram. Den enda aktör som har förannonserat något i den vägen är LT.

Läs också:

Zipsanes svar på Torbjörn Aronssons kritik

Rasmus på luffen till Jamtli – audition i februari