Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tio argument för en nationell skola

Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak.

Annons

Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak — den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter att nå kunskapsmålen. Svensk skola gjort en resa nedåt i så gott som samtliga relevanta mätningar.

Nu är det dags att ta tag i grundproblemet, nämligen ansvaret för skolan. Decentraliseringen och avregleringen av skolsektorn har misslyckats.

Lärarnas Riksförbunds tio främsta argument för nytt nationellt ansvar för skolan på stark och statlig grund följer här:

1. Skolan är en nationell angelägenhet.

För en kunskapsnation som Sverige är det ett nationellt intresse att alla elever i hela landet kan nå höga kunskapsmål.

2. Alla elever ska ha likvärdiga möjligheter till kunskap.

Möjligheterna att lyckas i skolan ska inte bero på i vilken kommun man bor. En sådan likvärdighet kräver nationell finansiering, styrning och kontroll.

3. Avregleringens konsekvenser.

Decentraliseringsreformerna från 1990-talet har fått katastrofala konsekvenser för både likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan.

4. Lika villkor mellan offentliga och privata skolor.

I dag beviljar staten tillstånd för att starta friskolor, men kommunerna får betala räkningen. Staten, som beviljar tillstånd, ska också stå för en likvärdig finansiering av de fristående skolorna.

5. Kunskapsuppdraget ska riktas direkt till lärarna.

Lärarna är den viktigaste faktorn i skolan för att alla elever ska kunna prestera och utvecklas maximalt. Genom tydligare nationella riktlinjer, finansiering och arbetsvillkor, kan lärare och rektorer få bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Med ett samlat ansvar för skolan blir det lättare att komma till rätta med problem och ta vara på nya möjligheter.

6. Fler duktiga studenter måste vilja bli lärare Om svensk skola ska lyckas vända kunskapsresultaten, behöver man kunna locka till sig de allra mest motiverade, kompetenta och engagerade till läraryrket. Med nationella anställningar och bättre utvecklingsmöjligheter, villkor och förutsättningar kan läraryrket bli mer attraktivt igen.

7. Ekonomiskt likvärdiga möjligheter.

Landets 290 kommuner har olika ekonomiska förutsättningar för att bedriva skola. Staten är bättre på att fördela resurserna efter elevernas behov så att alla elever har möjlighet att få en undervisning av hög kvalitet.

8. Mindre byråkrati - mer tid för varje elev.

Kommunskolan har skapat ett växande byråkratiskt system. Av skolans totalresurser går bara hälften till undervisning, vilket gör att Sverige satsar mindre på undervisning än andra länder. Med en tydlig nationell finansiering och resursfördelning kan pengarna prioriteras till undervisning av hög kvalitet för att stärka elevernas kunskapsutveckling.

9. Tydligare styrning sätter kunskap i fokus.

Kommunskolan har misslyckats med det mest centrala uppdraget: att förmedla kunskap till elever som gör dem rustade för morgondagens arbetsmarknad och samhälle. Med en mer resultatinriktad samlad nationell styrning kan kunskapsuppdraget åter hamna i centrum.

10. Ansvarsutkrävande - en offentlig aktör.

Ansvar ska kunna avkrävas för skolmisslyckanden. I dag är det för lätt för kommunerna att skylla på staten och vice versa. Riksdag och regering ska genom myndigheter och regionala skolorgan ta ett tydligt ansvar för skolan och elevernas kunskapsutveckling. Skolan ska återigen bli en central nationell angelägenhet, vilket den bör vara för en kunskapsnation som Sverige.

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

Karin Rylenius, kommunombud för Lärarnas Riksförbund på Jämtlands gymnasium

Maria Skårstedt, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Östersund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel