Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Till doften av gravsik presenterades årets upplaga av årsboken Jämten

Till den något sura doften av gravsik från Störsjö kapell presenterades i går den 104:e upplagan av Jämten.

En bok som denna gång har temat mat.

Annons

För mat är om något verklig kulturhistoria.

– Siken lades in i september i fjol och nu kan den glödstekas eller ätas kall, säger Anders Hansson. Det är en delikat produkt som vi hoppas kunna utveckla i samarbete med Eldrimner.

– Detta är basmat, ett sätt att ta tillvara fisk. Det är ganska olikt surströmming. Vi har använt fyra procent salt per kilo fisk och lite socker och sedan har vi lagt siken i kaggar i jordkällaren.

Och författarna till boken lät sig väl smakas.

– Det luktar lite surströmming, den smakar ganska så salt, konstaterar Görel Åsbo Stephansson som gett konstnärer i uppdrag att göra konstverk för boken. Konstverk som hon sedan har recenserat.

Mellan kapitlen i boken kommer en konstpaus där exempelvis Aino Näslund gjort ett tittskåp där man kan känna atmosfären från ett 70-talskök.

Här finns även MalinMatilda Allbergs oljemålning, ett stilleben med en brahmahöna och några ägg.

Att temat blivit mat är inte så konstigt, menar Ove Hemmendorff som är redaktör för årsboken.

– Östersund har blivit mathuvudstad, många är engagerade i mat bland annat Eldrimner som matutvecklare och kokböcker säljer som aldrig förr, säger han. Mat är ett kulturarv, mat är lust.

Men det finns inga recept i boken.

– Mat är verkligen kulturarv och historia, på dessa breddgrader när allt har varit fruset måste vi se till att ha en förrådshållning så maten skulle klara sig.

Han pekar på exempelvis kött som torkades eller röktes för att det skulle hålla länge. Och det var välstånd att ha ett välfyllt förråd, det äldsta åt man upp först.

– Ingen ville vara så fattig att de åt den färska maten först. Men det fanns smaker i detta som vi kan använda oss av i dag som ger maten karaktär.

– Därför har fokus satts på historia i mattradition, hur vi använder det gamla kulturarvet och skapar nya maträtter och därmed nya matupplevelser.