Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tiden är kommen för Weeping Willows

Annons

Tiden är kommen för Weeping Willows att stå på scen. När bandet senast var i stan var jag där, ville inte missa en nostalgisk resa och ikväll blir jag extra belåten. Wepping Willows har återgått till originalsoundet från första skivan och efterlängtat ospelat material får komma fram i ljuset. Bandet, som har spelat ihop i nästan tjugo år, har lyckas hitta tillbaka. "Blue and alone" och ledmotivet "Broken promise land" framförs oerhört innerligt och det är både starkt och sårbart. Det blir också personligt när Magnus sjunger låten han skrev till sin fru för svärmor, som är närvarande i publiken. Tonen är annars inte lika intensiv och dramatiskt som för tjugo år sedan men det är vackert. Bandet är självsäkert, ibland nästan kaxigt men med humor och när de spelar nya "It takes strong heart to love" blir det också oväntat väldigt politiskt. I lokalen med dimmigt magiskt ljus flyter andra nya låtar som "Let the river flow" fram som friskt vatten. Utmaningen att återgå till ett sound som varit förr fungerar mestadels, ibland låter det lite som något från en svunnen tid, men publiken älskar det. Allvaret är djupt men inte lika tungt, det är en mognare version av bandet som står på scen men musiken är fortfarande lika angelägen och befriande tidlös.