Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Teamet som vann pris och läggs ner

Demensteamet i Bräcke kommun får inte fortsätta efter nyår trots att det varit pilotprojekt i länet. Dessutom har teamet fått pris för bästa resultatet i en webbaserad utbildning.

Annons

– Vi har byggt upp demensteamet, när vissa kommuner permanentar sina team och vi får inte fortsätta. Det känns väldigt surt, säger undersköterskan Marianne Fransson som varit en i teamet sedan starten.

Maritha Larsson, biträdande chef för vård- och omsorg, menar att kommunen inte kan ta hand om primärvårdens patienter i ett svårt ekonomiskt läge, men de försöker ändå hitta former för fortsatt samarbete

Med andra ord handlar det om pengar! Den stora utmaningen i en glesbygdskommun som Bräcke är att kunna få skatteintäkter som räcker för att vårda en allt äldre befolkning.

Varje år insjuknar 15-20 personer i Bräcke kommun i en demenssjukdom. För att de ska få en dräglig tillvaro gäller det att fånga upp dem så tidigt som möjligt.

– Tidiga insatser kan göra att de kan bo hemma längre. Vi ska komma ihåg att många relativt unga också drabbas av sjukdomen.

– Det finns massor av hjälp att få, men många söker ingen hjälp för det är fortfarande en "skämmig" sjukdom, säger distriktssköterskan Birgit Malmqvist.

Allt började när Socialstyrelsen under 2011 kom med 25 miljoner att fördela för att skapa ett samarbete mellan kommuner och landsting när det gällde demensvården.

– Bräcke fick mest pengar i hela Sverige, säger distriktssköterskan Birgit Malmqvist. Vi fick totalt 4,5 miljoner för 2012-2013. När vi sedan skulle söka pengar för 2014 kom beskedet att pengarna var slut.

2014 var tanken att kunskapen teamet fått till sig skulle överföras till övrig verksamhet.

– Vi har en äldre befolkning i kommunen men vi har inte så stora skatteintäkter, därför blir det så här. Men det handlar också om hur man fördelar pengar, säger Birgit Malmqvist vidare.

Birgit och Marianne berättar engagerat hur de arbetar i teamet, hur de besöker folk i hemmet och gör minnestester som kan resultera i att åtgärder sätts in tidigt.

Under projektets gång har teamet gjort minnestester på 117 personer.

– Får de en snabb diagnos kan medicin sättas in direkt och personerna blir både gladare och mer initiativrika, slår de fast.

Minnestesterna görs främst utifrån remiss från hälsocentralerna eller att anhöriga hör av sig.

Dagverksamheterna i kommundelarna ses som väldigt viktiga. Här aktiveras de demenssjuka samtidigt som de stimuleras intellektuellt.

– Nu blir vi snuvade på ett år, som jag ser det, och vi hade hunnit göra bra mycket mer om vi fått pengar för 2014 också.

– När vi började kom den webbaserade utbildningen. Vi skulle satsa på utbildning, säger Marianne Fransson. Då hade vi sett till att alla anställda skulle få 15 timmar vilket var superbra. Vi var så duktiga så vi vann. På sluttampen gick vi om Sölvesborg och vi ligger fortfarande högst när det gäller utbildning.

– Då satte vi Bräcke på "demenskartan", säger Marianne Fransson. Det lyfte teamet och gav väldigt bra PR. Över 200 anställda gick faktiskt utbildningen.

När teamet läggs ner var hamnar de demenssjuka då?

– Vi ska i varje fall försöka hitta lösningar att jobba vidare med den kunskap vi har och fortsätta vår samverkan i demensfrågor, säger Maritha Larsson.

– Från 1 januari blir det längre väntetider och tryggheten försvinner. Nu ska de ringa till hälsocentralen i stället för direkt till oss, säger Birgit Malmqvist. Men dagverksamheten blir kvar. Men alla får hjälp även i framtiden, även om det kan ta lite mer tid.