Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Symboliska skattehöjningar

Annons

Förra veckan gjorde regeringen med Reinfeldt och Borg i spetsen ett något svårtolkat utspel i skattefrågan. Efter sju år av prat om hur jobbskatteavdragen är lösningen på alla Sveriges problem ska dessa nu läggas på is och skattehöjningar införas. De sju åren har inneburit 140 miljarder kronor i skattesänkningar. Har finansminister Borg räknat ut att 140 miljarder är något slags magiskt belopp för när fördelarna med skattesänkningarna tar slut, eller vad handlar det om egentligen?

Oppositionen har den senaste tiden, glädjande nog, varit stenhårda i sin retorik: Regeringens stora flaggskepp, jobbskatteavdragen, sker på bekostnad av välfärden.

Och väljarna hakar på samma retorik. Även de har sett hur vården, skolan och omsorgen faller i bitar för att skattesänkningarna ska kunna finansieras. Spelpjäserna i politiken har flyttats, skattesänkningar är inte längre ett verksamt drag, så regeringen måste hitta på ett nytt.

Deras något underliga drag blev alltså höjd fordonsskatt, alkoholskatt och tobaksskatt, slopade pensionsavdrag och sänkta studiemedel.

De låter alltså studenterna, en redan ekonomiskt utsatt grupp, betala för skattesänkningar som främst gynnar dem som har det bäst ställt. Därpå höjer de symboliskt några skatter, ler nervöst och hoppas att ingen ska genomskåda dem. För om det är något som moderaterna och de andra allianspartierna inte gynnas av så är det en förskjutning i den politiska debatten.

När den slutar handla om hur mycket skatten ska sänkas och istället handlar om vad skattens syfte är, då ligger moderaterna risigt till. För när det väl kommer till kritan kan de inte motivera sin politik med annat än vad den är: Ett sätt att gynna de som har det bäst genom att dra ner välfärden i botten.

Regeringens skatteutspel är ett genomskinligt försök att vinna tillbaka de väljare som kommit fram till att de där extra slantarna i plånboken inte vägs upp av att deras barns skola havererar eller att vården ramlar isär.

Medan regeringen desperat hoppas att svenska folket inte ser skillnad på symboliskt höjda skatter och 140 miljarder i jobbskatteavdrag, blir väljarnas alternativ för ett starkt välfärdsland allt tydligare.

Liss Jonasson