Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sverige glider isär

Annons

Den svenska socialpolitiken riktade sig under efterkrigstiden in på generella välfärdslösningar som skulle omfatta alla medborgare. Utan fattigvårdstänk. Politiken syftade till att utsatta grupper inte skulle slås ut och ställas utanför. Som sista skyddsnät fanns socialbidraget. Ett skydd som aldrig har varit tänkt som en långvarig eller permanent lösning. Max tre månader blev så småningom tanken.

Nu ser det inte längre ut så. Trygghetsförsäkringarna är inte längre värda namnen och allt fler står utanför och hänvisas till socialtjänsten. Under allt längre perioder och med låga belopp. Vi ser en återgång till det gamla fattigvårdssystemet med skärpta krav på motprestationer för att få hjälp. Vi ser från politiker en "skyll dig själv-mentalitet" riktad mot de sjuka och arbetslösa. Grunden för detta är deras människosyn: Arbetslösa och sjuka är lata. Således inte konstigt alls att socialpolitiken har ersatts av fattigvårdspolitik. Och att klyftorna mellan friska med jobb och sjuka/arbetslösa växer.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, har beräknat att under tidsperioden 1990-2013 har socialbidragsnormen sjunkit med 10 procent i fast pris medan övriga hushålls disponibla inkomster i genomsnitt ökat med 30-40 procent. Siffrorna är skrämmande. Ekonomisk fattigdom blir också till social fattigdom och ett demokratiproblem. Det visar på just det som Stefan Löfven brukar peka på: Ett Sverige som glider isär. Ett mer ekonomiskt jämlikt land är bra för alla och det tycker jag vi skall tänka på när vi går till valurnorna den 14 september.

Eva Hillén Ahlström (S), Bräcke

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel