Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svenskarnas känsla för skogen

I Sverige har skogen alltid varit nära. Dess blåbär, kantareller och höga trädkronor har format folksjälen.

Annons

Skåningar vandrar i bokskogen där vårsolen silar genom det skira, nyutsprungna lövverket.

Dalmasen trampar i mossan under granars täta skugga.

Jämten ser tallmoarna glesa ut och bli till lågväxt knotig fjällbjörkskog.

Skogen för svensken är mycket. Både nutida rekreation för stressade, uppkopplade själar. Och sedan länge besjälad med allehanda väsen som huldror, troll och tomtar.

Hur är vår relation till skogen i dag? Har den blivit bara en högväxt trädåker för massafabriken? Kommer våra barnbarn också trampa stigen fram genom trolsk gammelskog?

Urbaniseringen har gått fram som en ångvält genom samhället sedan industrialiseringen. I dag lever mer än var femte svensk i en storstad och urbaniseringstakten är den högsta i Europa.

Men kopplingen till skogen finns kvar, en undersökning som gjorts av Skogsindustrierna i år visar att 61 procent av de tillfrågade spenderar tid i skogen minst en gång i månaden. Av dessa var 74 procent ute i rent rekreationssyfte, det vill säga för att vandra eller promenera. 96 procent säger att naturen har betydelse för deras livskvalitet.

Bakom den skägglavstyngda granen lyser solen igenom. Den svaga viltstigen är svår att följa i mossan. Där framme glimmar Gråsjön mellan grova stammar.

Berge urskog är ett 72 hektar stort naturreservat i södra delen av Östersunds kommun. Den består främst av gammal barrblandskog där vissa partier länge varit opåverkade av människohand. Bland annat har man här funnit en tall som åldersbestämts till nästan 600 år.

Tystnaden är påtaglig, lugnet som infinner sig likaså. En korp skriar i fjärran, löv rasslar i vinden.

Att människor mår bra av att vistas i natur har påvisats genom forskningsrapporter åtskilliga gånger. Inte en speciellt kontroversiell slutsats, kanske kan man inte bortse från evolutionens spår. Vi har levt i samhällen under några generationer, innan dess i eoner av tid mitt i och av naturen.

Förklaringen till vad som händer i våra hjärnor i naturen har amerikanska forskare försökt utröna. En av teorierna handlar om olika former av uppmärksamhet som vår hjärna får hantera.

Den riktade uppmärksamheten kräver koncentration och utestängande av sinnesintryck. Den används av hjärnan i vardagen kring planering och beslutsfattande. Det är en mödosam process som kostar mycket energi för hjärnan.

Den andra sortens uppmärksamhet är den spontana, där man kopplar bort den riktade. Det är precis det här som händer i naturen enligt de amerikanska forskarna Rachel och Steven Kaplan. När man sitter på en stubbe i skogen möts man också av en mängd sinnesintryck men dessa skriker inte på uppmärksamhet utan registreras av hjärnan utan ansträngning.

Sveriges yta består till drygt hälften av skog. Av den är den absoluta merparten påverkad av människor, både historiskt och av modernt skogsbruk. Relativt opåverkad skog av det slag som finns i naturreservatet Berge urskog är en försvinnande liten del av den totala skogsarealen. Ungefär 3,3 procent av den produktiva skogsarealen är skyddad av någon form av naturskydd.

I morgon fortsätter vi att berätta om skogen. Då kan du läsa om att det blir färre och färre gamla skogar. Många avverkas och nyplanteras med främmande träd. Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen kämpar för de som fortfarande står kvar.