Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Svensk flyghistorisk förening J/H

Annons

Marianne Reuterdahl Hernblad berättade om "Forum för anhöriga till omkomna I försvarets flygtjänst" vid vårt januarimöte. Hon inledde med att hon var nygift med sin ungdomskärlek och just hade flyttat in i en ny bostad när hennes man omkom. Han var flygnavigatör vid F 7 Såtenäs i Västergötland. Flygplanet, en A 32 Lansen, kolliderade med vattenytan i Vänern under övning i lågflygning 1965. Både föraren och navigatören omkom omedelbart. För Marianne Hernblad är mannens dödsstörtning ett livslångt trauma. Hon säger att tiden läker alla sår till en viss gräns. När man repar på sårskorpan blöder den.

Under våren 2013 skrev Expressen en artikel "Pilotdöden – ett nationellt trauma". Över 600 besättningsmän har omkommit i flyghaverier i försvaret sedan 1945. Marianne och två andra änkor till omkomna intervjuades. Bland annat handlade det om flygvapnets bemötande av anhöriga. I många fall skedde det utan empati och någon form av kristerapi. Marianne fick förfrågan om hon kunde starta en anhöriggrupp som hjälp att bearbeta sorgen. Marianne nämnde att det finns liknande grupper för olyckan med Estonia och SAS-haveriet vid Gottröra.

Efter mycket eftertanke och många samtal startade Marianne tillsammans med två andra änkor en Facebooksida "Forum för anhöriga till omkomna i försvarets flygtjänst". Där måste man vara anhörig för att få komma in. Underhand har Marianne fått kontakt med många anhöriga via Facebook, mail och telefon. Timmar av återhållen gråt, och ibland ilska över bristande empati och förståelse från flygvapnet. Marianne kunde bara lyssna. Vid några tillfällen har hustrur fått underrättelse i telefon att maken är borta. Anhöriga har i många fall aldrig kunnat tala om sin sorg. Marianne har talat i timmar med syskon och barn i familjer där man har undvikit att tala om vad som hände. Med sitt eget trauma i botten kunde hon förstå. Många av kvinnorna var gravida och hade småbarn. Totalkaoset i familjen innan nära familjemedlemmar kunde sluta upp var enormt traumatiserande. I något fall låg änkan nedbäddad i flera veckor oförmögen att ta hand om sig själv och barnen. Det var tunga dagar för åldrande föräldrar som inte visste varken ut eller in. Men det finns också exempel på ett värdigt bemötande som har hjälpt anhöriga att leva och inte bara överleva. Marianne nämnde Gunnar Ståhl och hans kollegor som tagit hand om anhöriga i sorg. De allra flesta tror att de är ensamma. När Marianne berättar att många delar deras erfarenheter blir intresset för anhörigforum och kommande träffar stort. En sådan träff är planerad på F 7 i Såtenäs under hösten 2014.

Marianne visade en sammanställning "In memoriam" över de fjorton personer som omkommit under militär flygtjänst vid Jämtlands flygflottilj under åren 1958-1988.

Anhörigforum har stöd av specialister som kan ge psykologiskt stöd och ta fram faktauppgifter om olyckan som inträffat och förmedla en personlig bakgrund.

Marianne avslutade sin engagerande presentation med att hon gärna vill ha kontakt med flera anhöriga. Alla sådana kontakter sker helt på den anhörigas villkor. Man kan kontakta Marianne Reuterdahl Hernblad på telefon 026-248616, via mejl till hernblad@tyfonmail.se eller anhörigforum@hotmail.com

Bengt Landervik