Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sven Billfors

Förre kyrkoherden Sven Billfors avled den 8 juli i en ålder av 90 år.

Annons

Närmast anhöriga är hustrun Lilly, sönerna Allan och Bruno med familjer, syster, svägerska, syskonbarn och många vänner.

– Men vems bil är det där?

Det var den stora frågan en dag för oss ungdomar på Bångvägen i Lycksele. Plötsligt stod den bara där. Varken personbil eller sportbil. Inget emblem. Snart nog fick jag veta att bilen tillhörde en präst som hyrde rum i ett av egnahemmen. En präst? Verkligen? Med den där bilen?

Så inleddes en snart 60-årig vänskap mellan Sven Billfors och mig. I många stycken blev han den far som jag saknade.

Vi unga sökte oss gärna till Sven. Han såg var och en, uppskattade ett gott skämt, var generös, satte sig aldrig på några höga hästar och var barnsligt nyfiken. Absolut inte snokande, utan vetgirig, sak samma om det gällde Israels historia eller blommor, kyrklig konst eller sameslöjd.

Sven växte upp i Nyåker och tog studentexamen på Fjellstedtska skolan i Uppsala. Han prästvigdes 1950 och tjänstgjorde i Vännäs och Obbola innan han blev stiftsadjunkt, först i Lycksele och sedan i Luleå. Så följde 13 år som kyrkoherde och prost i Vilhelmina och komminister i Saxnäs. Nu hade Lilly kommit in i tillvaron och pojkarna Allan och Bruno. Från 1982 till pensioneringen var Sven kyrkoherde i Holmsund.

Sven älskade fjällvärlden. Det visades också i praktisk handling genom hans stora insatser för Saxnäs Stiftsgård, Jäkkviks fjällgård och inte minst Marslidens fjällgård. I Holmsund var han i många år den drivande kraften bakom Sjömanshemmet.

Bilen i Lycksele? –Ett hemmabygge, berättade Sven när jag frågade, dock inte något som han själv skruvat ihop. Han var böckernas man, inte skiftnyckelns. Men för att vara en klerk var han välgörande svag för motorfordon.

Vi är många som förenas i tacksamhet över att vi fått dela liv med Sven, en eldsjäl utan åthävor.

Svante Adelhult