Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Storsjöodjursembryo var märklig tagelorm

/
  • Stig Johnson fångade en lika liten som livlig sjöorm på bild intill Andersön – ett djur som väckte stort intresse hos LT:s läsare.Foto: Stig Johnson

Flera läsare har engagerat sig i måndagens läsarbild. Svaret från läsarna är att det rör sig om en tagelorm eller tagelmask – i sin litenhet ett mycket märkligt djur.

Annons

Flera läsare ringde och mejlade under gårdagen in till Solsidan om de smala vattenlevande trådmaskarna. En läsare rapporterar att det finns gott om tagelormar i Locknesjön, en annan att den gärna lever i diken, vattendrag och myrmarker.

Ingrid Breivik i Nälden skriver: ”Jag minns att då vi var i stugan i Börön då jag var barn så fick vi ofta dessa tunna snören som ringlade sig i siknäten. Pappa kallade dem för tagelormar. En gång när vi hade besök från Norge kom en liten kusin till mig som var fyra år med en till mamma och sa:

’Tante koke, jeg liker fisk jeg.’ Jag minns än hur det kändes då de ringlade sig i handen på en.”

Enligt Stig Wallén i Valne är tagelmasken ganska vanlig i våra vatten men kan även vistas på strandnära land. Han skriver: ”Tagelmasken lever ett extremt märkligt liv.”

En märklig omständighet som Naturhistoriska riksmuseet skriver om är att tagelormen saknar både mun och analöppning och inte kan inta någon föda.

En annan att en enda hona kan lägga 4 miljoner ägg! Ur äggen kläcks en mycket liten larv utrustad med en instjälpbar snabel med tre långa stiletter på.

Stilettsnabeln använder tagelormslarven bland annat till att borra sig ut genom tarmväggen på den insektslarv som äter upp den. Larven blir tagelormens första värddjur. Den måste nu bli uppäten av en större rovinsekt – om den inte kan ta sig direkt in i en sådan. Där utvecklas den vidare till en tagelmask och borrar sig så småningom ut ur sitt värddjur som inte tycks ta skada av angreppet.

Allra märkligast är dock att tagelmasklarven lika gärna kan bli uppäten av en landinsekt som av en vatteninsekt och utvecklas till könsmogen mask i den. När det är dags att krypa ut ändrar landinsekten fullständigt sitt beteende och vandrar ivrigt till vattnet.

Arten gordius aquaticus är vanligast förekommande i Sverige.

Sitt latinska namn har tagelormen fått efter den grekiska mytologins gordiska knut. Enligt sägnen skulle den som löste knuten bli härskare över Asien.

Mer läsning

Annons