Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Storbranden inte så stor

Den omfattande skogsbranden i Västmanland är den största i modern tid i Sverige – men internationellt sett är den liten. Jämfört med vissa bränder i Asien, Nordamerika och Australien försvinner den på kartan.

Annons

Många av dessa bränder har brett ut sig över tusentals kvadratkilometer, och årligen eldhärjas mycket stora arealer i västra USA, Sibirien och sydöstra Australien. Branden i Västmanland har påverkat en i det sammanhanget beskedlig yta – cirka 140 kvadratkilometer.

Den största skogsbrand som noterats de senaste 200 åren i världen var en enorm eldhärd som bredde ut sig längs Amurfloden på gränsen mellan Sibirien och Kina på senvåren 1987. När lågorna så småningom slocknade hade elden slukat nästan 73 000 kvadratkilometer skog.

Detta är en yta nästan lika stor som Svealand, det vill säga som Dalarna, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland och Södermanland tillsammans.

"Mil efter mil"

– Det var mycket torrt och det blåste starka vindar när branden blossade upp, säger Anders Granström, brandforskare på SLU i Umeå. Han besökte det härjade området på den kinesiska sidan året efter branden, 1988.

– Det var mil efter mil efter mil med avbränd skog, ett brett bälte som sträckte sig över enorma arealer. Elden gick inte att få under kontroll. Den brände i princip ut sig själv.

För de svenska forskarna är dock branden i Västmanland fullt tillräcklig som exempel på en brand av stora mått. Området kommer därför att studeras ingående de närmaste åren.

– Vissa delar kommer att lämnas orörda, som efter branden i Tyresta urskog 1999, säger Granström.

Träden på väg tillbaka

Tyrestabranden, som täckte fyra kvadratkilometer, är den mest bekanta av de svenska skogsbränderna, och den kanske mest studerade. Efter 15 år kan forskarna konstatera att skogen börjat växa upp igen i området. Träden är nu mellan tre och sju meter höga.

– De brandberoende arterna försvinner efter hand, men insektsfaunan skiljer sig väldigt mycket från det normala under ganska lång tid, och man ser tydligt att det är ett brandområde i åtminstone två årtionden. Växterna är annorlunda och ofta rör det sig om ovanliga arter, säger Granström.