Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Stora skillnader mellan förskolegårdarna i kommunen

Väl utformade förskolegårdar har positiva hälsoeffekter på barn men miljön på förskolegårdarna i Östersund skiljer sig rejält mellan förskolorna.

Annons

De senaste tio åren har man enligt Lina Boström, hälsoskyddsinspektör på Östersunds kommun, forskat kring hur barn påverkas av miljön på förskolegårdar.

– Man har kommit fram till att förskolegårdar som har jättemycket natur och kuperad mark har mycket positiva hälsoeffekter för barnen, säger Lina Boström.

Enligt henne skiljer sig miljön åt mellan förskolorna i Östersunds kommun. Ett exempel på en bra förskolegård är gården på Bergets förskola på Frösön.

– Den är som en liten oas faktiskt. Det är ganska långt för dem att gå till någon park eller natur men de har det bra på sin gård med en hel del buskar och träd, säger Lina Boström.

Trots att Bergets förskola ligger inklämd bland massa hus och är rätt liten tycker hon att de fått till en bra miljö där. Ett sämre exempel är enligt Lina Boström Hjortens förskola på Biblioteksgatan i Östersund. Även personalen på förskolan Hjorten är missnöjd med hur gården ser ut i dagsläget.

– Gården är tråkig och intetsägande. Vi skulle vilja göra helt andra saker med den, säger Gunilla Andersson, barnskötare på förskolan.

Enligt henne saknar personalen buskar och träd. Hon berättar att kommunen planterat träd på gården men att de var så små att barnen tog sönder dem. Eftersom det saknas skuggade platser på gården blir det på sommaren så varmt att personalen inte kan vara ute med barnen.

– Det blir vansinnigt varmt, som en bastu. Vi har parasoller att sätta upp men den varmaste tiden under sommaren går vi in, säger Gunilla Andersson.

I veckan anordnade samhällsbyggnadsförvaltningen miljö och hälsa ett seminarium om hur man kan skapa hälsosamma och roliga lekmiljöer. Till seminariet bjöds politiker, tjänstemän, alla förskolor i kommunen samt områdesansvariga samt chefer inom barn och utbildning.

– Vi vill att alla som kommer ska få ökad kunskap, säger Lina Boström.

På en bra förskolegård ska uppemot två tredjedelar av ytan vara kuperad och bevuxen med högre vegetation som träd och buskar. Gungor, klätterställningar och lekinstallationer bör vara skuggade av träd och enligt Lina Boström bör det finnas bra springutrymmen för barnen. Miljön ska helst vara lite varierad och stökig.

– Man kan ha lite stockar och ofarligt skrot som barnen kan klättra och krypa på. Något som är jättebra är när man kan integrera lekredskapen med naturen, säger Lina Boström.

Enligt henne är en helt kal förskolegård med platt mark skräckexemplet.