Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sten-Allan Albertsson

Sten-Allan Albertsson, ”Lalla”, har alltför tidigt tagits ifrån sin familj och alla sina vänner.

Annons

Lalla och jag återknöt på senare år vår bekantskap från barn- och skolåren i Hallen.

Vi var 17 pojkar i klassen så våra lärare har säkert haft lugnare klasser, men trots allt, så blev det ”folk” av oss alla när vi vuxit upp.

Lalla och jag hade egentligen rätt skilda intressen men var ändå jämt tillsammans. Lalla gillade jakt och fiske och var framstående i idrott. Han var bland annat lysande i pingis.

Lalla var genom hela livet duktig på allt han intresserade sig för och generös med att dela med sig av sina färdigheter och kunskaper. Naturligtvis försökte han göra en jägare av mig också, med dåligt resultat får jag erkänna. Däremot blev vi tillsammans hyfsade fiskare efter att ha spenderat otaliga roliga nätter vid Dammån.

Lalla var en stor humorist och otrolig på att leverera skämt kopplade till det man precis höll på med. Lalla var också väldigt generös och ville alltid bjuda. Humor och generositet var också det som präglade Lallas barndomshem med mamma Birgit och pappa Ivan och syskonen Stig, Olle och Lasse. Under skolåren i Hallen var detta mitt andra hem och här var det aldrig tråkigt. Att sitta still och chilla som det heter numera var inte Lallas grej. Det skulle hela tiden fixas med något. De enda gånger man satt ner var när vi drack kaffe, åt eller tittade på hockey eller fotboll med pappa Ivan som var en naturlig auktoritet i den svartvita snurrfåtöljen.

Samma humor, generositet och nyfikenhet över generationerna hittade man i Lallas egen familj med hustrun Elisabeth och döttrarna Susann, Ingela och Elin. Elin berättade en kväll när vi satt och pratade i deras kök att hon skulle vilja prova på att segla och i somras kom Lalla, Elisabeth och Elin till oss i Sollentuna och seglade några dagar i Stockholms skärgård. Jag fick återigen uppleva Lallas humor, nyfikenhet och generositet och är mycket tacksam för de dagarna.

Många är vi också som genom årens lopp har fått ta del av Lallas hjälpsamhet och pålitlighet. När Lalla sagt att han skulle göra något så såg han också till att det blev gjort.

Jag fick på en födelsedag i tonåren en halmtavla av Lalla. På baksidan fanns en vers som slutade med ”...glöm aldrig barndomsåren på landet”. Tillsammans med Lalla hade jag och våra kamrater många fina barndomsår på landet. 

Nisse Kjelsson 

Mer läsning

Annons