Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sprakande julkonst i helgens utställningar

/

Juletid, men knappast någon julefrid. Inte heller i konstens värld. Men Aino Näslund bidrar varje år med något extra. Efter några år med Ainos adventskalender har hon i år återgått till att göra en julinstallation.

Annons
Svenssons Ramars skyltfönster innehåller därför fram till jul installationen "Kyrkbyn" och ja, den innehåller just kyrkor och en by. Vackert och enkelt. drejeriet Även på Drejeriet satsar man så här års på säsongens tema. I år är det änglarna som får chansen fram till nyår. "Änglar" innehåller ljusstakar, pepparkaksänglar, fotocollage, skulpturer och ja, alla tänkbara varianter på temat. En härlig utställning är det. Och jag gillar nog mest Åsa Maria Hedbergs små skulpturer där hon skildrar tonårsmodets utveckling i "Tonårsängel 2008" och "Tonårsängel 1985". Men Staffan Alms blandningar av keramik och trä, Göran Lundwalls ständigt lika roliga fåglar och Ilona Benczédis flygande inte alltid så änglalika figurer är något som stannar kvar liksom Lennart Jonassons gitarränglar i "Six Strings Down". Många änglar är det. Och en kul utställning att skåda blev det. Bolin & Bastard Hos "Bolin & Bastard tror man på konsten i juletider och hade vernissage i helgen i dagarna två. Lisbeth Sandvall från Växjö är en flitig och hyllad utställare i Syd- och Mellansverige. Hos Bolin & Bastard begår hon sin norrlandsdebut. Det handlar om måleri på gränsen mellan det abstrakta och det konkreta. Hon är en färgstark målare som gärna låter det lysa intensivt rött eller orange om vissa målningar. Andra tonar ner färgerna och söker sig i stället fram bland jordfärgerna. Efter några varv på galleriet känns det som att målningarna återkommer till vissa motiv. Och Lisbeth bekräftar det. - Ja, jag jobbar framför allt med tre olika teman som återkommer. Dels handlar det om målningar med figurer, dels om halvabstrakta landskap och till sist är det de rent abstrakta målningarna. Jag gillar växelspelet och jag tänker gärna cirkulerande i färglådan, berättar hon. Det är ett stilfullt måleri som är bäst när det tar ut svängarna i färglådan och låter färgerna spraka och lysa upp. När färgerna tonas ner försvinner också det speciella uttrycket och det blir tråkigare och vanligare. Det här är måleri som brukar gå hem hos många. Det har sina tydliga förebilder och det är inte särskilt originellt. Men det är ett skickligt hantverk Och som sagt. När färgerna tar sats och lyfter fram figurer eller landskap då händer det något. Då glöder duken till. Lisbeth Sandvalls måleri finns kvar hos Bolin & Bastard fram till den 7 januari 2009. remi Hos Galleri Remi har man på traditionellt vis letat i samlingarna och bland höstens utställare. Här finns också flera av de konstverk som var med på konstveckans gissningstävling. På väggarna hos Galleri Remi kan man över helgerna möta den på auktioner så populäre Johan Bladh, här finns Karl Tirén och Johan Tirén, Pelle Johansson och X:et. Men där finns också Kåre Henriksson och den så populäre Jatte och själv gillar jag mest Bengt Ellis och Beppe Wolgers i två mindre målningar. I mellandagarna kommer Konstkrönikan med en årssammanfattning. Fram till dess kan man fundera på Färgfabrikens märkliga resa under året. En stor succé på utställningsfronten där både "Teleport Färgfabriken" och Fredrik Wretmans "Taptim" tillhör det absolut bästa som har visats i Sverige 2008. Aldrig förr har det skrivits så mycket om konstutställningar i Östersund som under 2008 och det är helt och hållet Färgfabriken Norrs förtjänst. Mot detta står allt konstigt. Lars Bolins märkliga och spektakulära avhopp som konsthallschef kantades av både dubbla och ibland trippla budskap. Och sedan hela cirkusen runt Mr Färgfabriken själv Jan Åman. Ett händelseförlopp där Aftonbladet påstår sig ha sanningen och vi andra bara får strödda bitar. Ett förlopp som slutar med att mannen som ensam symboliserat hela Färgfabriken slutar eller sägs upp. Som någon på teve sade - Färgfabriken utan Jan Åman, ja, det är som julafton utan tomten eller som Youtube utan Rikard Palm… Färgfabriken Norr står där det står - än så länge ska man kanske tillägga. Men vad händer utan Jan Åmans kreativitet och otroliga förmåga att locka till sig kapital till kulturen. Klarar Färgfabriken Norr att stå på egna ben? Det är frågan och utmaningen inför 2009. Till sist ett klapptips så här i sista stund. Vi som håller 1970-talets rockmusik högt har fått ett guldkorn i Torbjörn Calveros innehållsrika fotobok med och om artisterna från det årtiondet. Boken heter "Från Abba till Zeppelin - Calveros 1970-tal" och är utgiven på Prisma förlag. De riktigt bra texterna har skrivits av journalisten Christer Olsson. Boken innehåller massor av färgsprakande foton, det är både rena konsertbilder och artistporträtt. Läsaren möter ABBA, David Bowie, Bob Marley, Marianne Faithful, Rolling Stones, Bob Dylan, Emmylwou Harris, Bruce Springsteen, Queen, Led Zeppelin och många fler. Här finns också bilder från Ulf Lundells trettioårsfest, en sprallig ung Lundell på stan samt unika porträtt av Cornelis Vreeswijk. Levande nostalgi i generös förpackning.

Mer läsning

Annons