Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Splinter Cell: Conviction” Hårdkokt nagelbitare

/
  • På rymmen. I det senaste kapitlet om Third Echelon-agenten Sam Fischer är du ständigt på rymmen undan dina forna uppdragsgivare.
  • ”Splinter Cell: Conviction” är en hårdkokt agenthistoria som har ett mer actionbetonat upplägg än föregående kapitel i serien.
  • Snygga pekpinnar. I

Den Sam Fischer du kände är borta.

Kvar är en förrådd ex-agent som inte skyr några medel för att hitta sin dotters mördare.

Vi har testat det senaste kapitlet i "Splinter Cell"-serien - en riktig nagelbitarthriller som bjuder på mer action och mindre smygande.

Annons

”Splinter Cell: Conviction”
(Ubisoft)
Ålder: 18+
Format: Xb 360, PC
Genre: Sneak 'em up/tredjepersonsaction
Betyg: 5

Glöm den "tillbakadragne" och iskalle Third Echelon-agenten Sam Fischer. När Ubisoft och Tom Clancys superagent återvänder i "Splinter Cell: Conviction" har han gått från att vara en plikttrogen skuggsoldat till en hämdlysten desperado, som enträget jagar sin dotters mördare.

Efter händelserna i "Splinter Cell: Double Agent" har Fischer dragit sig tillbaka på Malta, bitter och sviken av sina uppdragsgivare. Men när han får signaler om att bilolyckan som dödade hans dotter kanske inte var en olycka kastas han återigen in i hetluften.

Den här gången handlar Fischer på egen hand, vilket betyder att han inte har tillgång till tekniska hjälpmedel i samma utsträckning som i tidigare spel. Istället jagas han av sina tidigare uppdragsgivare, som naturligtvis kan hans arbetsmetoder utan och innan.

Det lockar fram en mer rättfram och hårdför sida hos Fischer. I tidigare spel har han dragit sig för att använda dödligt våld, men i "Conviction" har Ubisoft lagt till nya funktioner för att kunna slå ut flera fiender samtidigt.

Du spenderar fortfarande en stor del av din speltid i skuggorna. Men nu kan du, genom att obemärkt knocka motståndare, tjäna ihop avrättningsmanövrar där du markerar flera fiender och plockar dem, en efter en, utan att de har en chans att upptäcka dig.

Upplägget påminner en hel del om de hårdkokta smygattackerna i "Batham Arkham Asylum" och ger en mer rättfram och actionbetonad framtoning.

Dessutom så har man utvecklat berättandet genom att filmsekvenser och pekpinnar, i form av textmeddelanden, projiceras direkt på väggar och liknande.

Jag har tidigare kritiserat serien för att vara knastertorr i sitt storyupplägg, men nu ligger samtliga pusselbitar på rätt plats.

Grafiken är, i vanlig ordning, supersnygg och gränssnittet har renodlats till ett minimum för att spä på den filmiska känslan.

" Splinter Cell: Conviction" är också ett mycket mer varierat spel. Vissa uppdrag kräver en mer rättfram approach, som i tillbakablickarna till Sams uppdrag i Irak. Ubisoft blandar och ger med inslag från flera andra egna titlar, som "Assassins Creed" och "Modern Warfare".

Resultatet är en mångfacetterad och omväxlande thriller, som påminner starkt om filmerna om Jason Bourne.

Det är svårt att hitta några egentliga svagheter i Sam Fischers comeback. Kontrollen sitter som den ska. Grafiken håller högsta klass och de nya inslagen ger serien en fräsch nystart.

Möjligen kan man kritisera vissa inslag där spelet spelar sig själv, men då är jag extremt petig.

På det stora hela är "Splinter Cell: Conviction" extremt välgjort, underhållande och, framför allt, ruskigt beroendeframkallande. Fans av företagets Tom Clancy-spel lär knappast bli besvikna på Sam Fischers comeback. Faktum är att det är det överlägset bästa spelet i serien.

Mer läsning

Annons