Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spara, slösa – eller söka socialbidrag

Annons

Rådet från Swedbanks familjeekonom till budgetens vinnare klingar välbekant.

"Spara. Det gäller att ha en buffert om det händer något oförutsett."

Men det finns en hårdare verklighet bakom orden nu än tidigare. De berättar något om tillståndet i Sverige hösten 2013. Välfärdssystemet är så urgröpt att vi måste ha pengar undanlagda om olyckan är framme. Annars rasar vår ekonomi. För hur många klarar sig på 11 000 kronor efter skatt? Så låg är a-kassan för den som saknar privat tilläggsförsäkring.

Men tvärtemot Swedbanks familjeekonom så hoppas Anders Borg att vi ska konsumera för de extra hundralapparna. Byta tv. Köpa ny laptop. Åka på fjällsemester.

Hans syfte med att sänka skatten för dem som har det bäst, förutom att vinna deras röster i valet, är att höja konsumtionen. Det är bara så skattesänkningen kan ge nya jobb.

Men inga familjeekonomer har än så länge gett några råd till förlorarna, de sjukskrivna och arbetslösa. De som varken har råd att lägga undan pengar eller konsumera mer. De som Fredrik Reinfeldt en gång rådde att låna av sina nära och kära.

Det finns ett par riktade insatser till de sämst ställda i regeringens budget. Barnfamiljer som går på socialbidrag ska få ett par hundralappar i månaden till barnens fritidsaktiviteter. En reform med tydlig doft av soppkök.

Urholkningen av välfärden har skett på ett försåtligt sätt. Inga beslut har fattats. Politikerna har bara suttit still och låtit bli att höja a-kasseersättningen, barnbidragen och statsbidragen till kommunerna år efter år medan resten av samhällsekonomin har tuffat på. Löner har stigit, kostnader har ökat. Kommunerna och landstingen har fått trolla med knäna för att klara vården, skolan och omsorgen på samma summa pengar. Barnfamiljer och arbetslösa har halkat efter.

När regeringen delat ut det ena jobbskatteavdraget efter det andra så har de inte sagt ett ord om att skattesänkningen har betalats med pengar från vår gemensamma välfärd. Som en omvänd Karl-Bertil Jonsson har Anders Borg gått runt och tagit pengar från de fattigaste och gett till de som har det bäst.

Så ökar man klyftorna utan att behöva stå till svars för det. Så skapar man ett samhälle där en kategori barnfamiljer köper läxhjälp med rutavdrag och en annan begagnade skridskor för fritidschecken från socialkontoret.