Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sossar i medieskugga

Annons

I LO-tidningens senaste nummer skriver författaren Ann Charlott Altstadt en krönika på temat: Medierna avgjorde valet. Hon drog redan 2002 slutsatsen att vänstern inte kunde vinna val i dagens medieklimat. Det kan förefalla lite märkligt med tanke på att vänstern vann valet och de regerande sossarna gick fram, som nästan enda regeringsparti i EU det året. Hennes i mina ögon märkliga förklaring till det som hände 2002 är att borgerligheten förstod att endast en s-regering kunde leda Sverige in i EMU.

Men det handlar, skriver hon, inte om en konspiration utan om kollektiva journalistiska reflexer. Och hon citerar medieforskaren Kent Asp som efter valrörelsen 2006 konstaterade att en borgerlig statsministerkandidat aldrig tidigare fått så positiv publicitet, samtidigt som en socialdemokratisk motsvarighet aldrig fått så negativ. Därmed är det fel att skylla årets hetsjakt, som hon beskriver det, mot Mona Sahlin, på att män hatar kvinnor.

Det handlar inte om kön utan partitillhörighet, är hennes slutsas. Min slutsats blir att Altstadt inte gillar Sahlin.

Ändå funderar jag över om hon inte har en viktig poäng. Det var rent besynnerligt att valrapporteringen 2006 kring sysselsättning och ekonomi var så entydigt negativ trots att det var högkonjunktur med en sysselsättningsökning som sen inte överträffades under de borgerligas första mycket goda år. Desto märkligare är det att rapporteringen nu är så entydigt positiv trots det faktum att regeringen inte har några andra ambitioner än att först till 2014! få ner arbetslösheten till nivån från valet 2006 de man då från borgerligt håll kallade massarbetslöshet.

I gårdagens DN finns i ekonomidelen rubriken: Positiva siffror på jobbfronten. Och förvisso är det fler som fick jobb i september än för ett år sen, och det är färre som varslas. Men längre ner i texten framgår också att arbetslösheten fortfarande är hög. Den är lägre än regeringens tidigare spådomar, men om man lägger ihop de arbetslösa med deltagarna i program med aktivitetsstöd så blir summan 402000 personer, 17000 fler än i september förra året.

Men rubriken blev alltså positiv. Medierna reagerar inte när finansminister Borg (M) står i riksdagen och hävdar att Sverige lyckats bra med bekämpningen av arbetslöshet i jämförelse med andra EU-länder. När det gäller budgetsaldot är det sant, men inte när det gäller arbetslösheten.

Altstadt beskriver det ledande rikstäckande morgontidningarna som kampanjorgan. Det är rätt i varje fall när det gäller Dagens Nyheter. Och hon anser att ”en eftervalsanalys värd namnet” inte bara måste ”handla om politik, utan hur den ska förmedlas till medborgarna”.

Hon tar ett talande exempel: ²Arbetarrörelsen hade inga kanaler som kunde hamra in de enkla fakta att fastighetsskatten endast berörde en procent av alla villkor, att de med låga inkomster skulle betala mindre än i dag och att förslaget också innebär hyressänkningar. För läsaren av den här ledarsidan är dessa fakta ingen nyhet. Men det är ju tyvärr så att av arbetarrörelsens tidningar så är det bara Aftonbladet som har rikstäckning.

Sen är det ett faktum att Socialdemokraternas väldiga kampanjstab inte heller lyckades lyfta fram vare sig en sån sak, eller skandalerna i sjukförsäkringen. Det ska också in i valanalysen.

Svante Säwén