Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sluta svettas i London – åk till Brighton i stället

/

Slår sommarhettan till i London kan det bli ganska tröttsamt att turista där – att svalka sig med ett bad är liksom inte att tänka på. Men varför svettas i London – åk till Brighton i stället!

Annons

Plötsligt är det värmebölja och London blir varmt och äckligt. I tunnelbanan är det ännu värre, och det känns inte alls så smidigt att ta sej fram längre. Då slår det oss – varför inte åka till Brighton och kolla på den där piren och havet?

Brighton är en trevlig universitetsstad litet större än Malmö och ligger bara en dryg timma från London. Är du på Londonresa kan du åka dit över dagen och se på piren och havet.

Det är inga långa avstånd, och inga raka gator utan små nätta kvarter med många roliga affärer.

Vi börjar med att gå på The Royal Pavillion, ett kitschens mästerverk väl värd ett besök. Paviljongen tittar upp som en stor gul lök i ett orensat grönsaksland.

Under 1700-talets svält och hungersnöd byggde jetsetaren Georg IV denna paviljong. Inte undra på att det var omstritt, det måste ha kostat löjligt mycket pengar som kunnat användas till något nyttigare.

En av dåtidens arkitekter hånade mästerverket och hävdade att vem som helst kunde bygga ett sådant här slott.

Det var bara att ta en stor låda och sätta några jättelika rovor på taket. Men för oss framstår byggnaden som ett mirakel. Exteriören är indisktinspirerad, med gigantiska lökkupoler medan interiören och inredningen går i kinesisk stil.

Museishopen är över all förväntan. Här kan man till exempel köpa Jane Austen-klippdockor. Och trädgården är riktigt fin, och var ovanlig för sin tid. Den har rundade rabatter och slingriga gångar.

Det är lunchtid och fullt med folk. På pyttesmå gräsplättar mellan de stora buskagen ligger och sitter studenter, som denna dag verkar bestämt sej för att plugga utomhus.

Missa inte The Royal Pavillion, den är ett fantastiskt äventyr! Vill man fortsätta att fördjupa sej i engelsk inredningskonst ligger det som av en händelse en Laura Ashleybutik på gatan mittemot.

Det är lugnt i Brighton. Man gör inte så mycket, man glider mest runt och njuter av havets brus och måsarnas oväsen. Shoppar litet och äter gott.

Fram till 1700-talet när det blev populärt att åka hit och andas var Brighton en liten fiskarby. Det gamla gatunätet har inte förändrats, det är därför stadskärnan består av små hus och smala gränder. Det är ett enda gytter av folk, affärer och cafeer. Det finns ett hotellstråk centralt i stan, vi bor på Strawberry Fields, med en stor röd jordgubbe på skylten utanför. Det kanske ska vara lätt att hitta hem om man är litet på lyset?

Rummen ligger högst upp, med utsikt över hustaken. Måsarna hörs här med. Jag har minsann havsutsikt från spegeln över tvättfatet! Lyx!

Akvariet i Brighton är ett av Europas äldsta och riktigt spännande. Det är lite slitet, med stora akvarier i jugendstil. Vi ser kamchatkakrabbor som är helt groteska. Här bor också Lulu, 65, en havssköldpadda.

Det finns gott om rockor i olika storlekar och utföranden. Deras nosar sticker upp ovanför vattenytan, de ser ut som olyckliga spöken från undersidan. För ett pund får man mata de stora. Jag får en plastmugg med sill och en kniptång.

Man ska hålla sillen nära botten och sen släppa den. Rockan kommer och suger upp den. Kul! Och snygga är de, bruna i olika nyanser och mönster. Ingen är den andra lik.

Tar trapporna till stranden som är bred, brant och består av små ovala gråa och gula flintstenar. Alla människor är påklädda. Det är för kyligt för att sola, det drar kallt från engelska kanalen. Folk promenerar, sitter i en solstol och läser, löser korsord och pratar med varandra. Barnen springer runt och leker. Här är massor av gungor och karuseller.

Så äntrar vi till slut piren. Den är ett slags blandning av tivoli, krog och leksaksaffär. Det serveras även mat på piren, havets delikatesser i engelsk tappning. Översatt blir det inlagd sill rollmops, och ål i gelé.

Så förstås fish and chips som verkligen kan rekommenderas, det är en underskattad maträtt. Överallt är det måsar. Deras skrik och havet som skimrar i soldiset är en kontrast till London. Högljutt, fast på ett annat sätt.

Mer läsning

Annons