Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skivrecension: Jonathan Johansson

"Lebensraum"
(Sony)
Betyg: 3/5
Bästa låt: "Lätt att släcka 98"

Annons

Att sätta fingret på det mörka som händer i Europa just nu är inte det lättaste. Men Jonathan Johansson lyckas måla upp en bild med hjälp av en medvetet provokativ titel och låtar fyllda av både skuld över och beskrivning av skeendet.

På så sätt är "Lebensraum" en viktig skiva, och en käftsmäll till den som tror att popmusik inte kan fylla en funktion. Med hjälp av sin drömmiga elektroniska pop skildrar Jonathan Johansson segregationen och det politiska Europa, men också sitt Malmö och längtan därifrån. "Lätt att släcka 98" borde till exempel bli en psalm för alla som längtat bort – bara för att inse att man alltid vill komma hem igen.

Jonathan Johansson har ett modigt och filmiskt berättande och sound som är alldeles unikt för honom. Problemet med "Lebensraum" är de inslag av funk, som i "Svindel och vind" som petas in här och var. De stör mig och väcker mig ur den dröm skivans bästa låtar vaggat mig in i.

Sara Haldert/TT

Sara.halder@tt.se