Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skådisen som ska ta Jämtland mot nya höjder

/

För Jämtland Baskets herrcoach är basketscenen liten. I åratal vande han sig att som skådespelare ta ut svängarna i klassiska teaterlokaler, på film och i stora TV-produktioner. I framtiden kan han tänka sig att leda ett stort företag eller att coacha dess chefer. Mathias Eckhoff, 39, verkar vara en man som går i land med allt han företar sig.

Annons
Erkänn att ni tänkte när nyheten om att den nye baskettränaren var en norrman:
"Va, en norrbagge. Som basketcoach?"
Erkänn att ni tänkte så.
Mathias Eckhoff hade förväntat sig sådana reaktioner.
- Det var likadant, eller ännu tydligare, när jag tog ett tränarjobb i Luxemburg.
Nu hejdar vi oss lite och tar fasta på det här med att Eckhoff verkar kunna lyckas med det mesta.
Den aktiva karriären först.
Smaka på detta: Som junior spelade Mathias i de norska landslagen i bandy, handboll och basket och utöver det även i Osloregionens representationslag i fotboll.
- Till sist valde jag basket som min huvudsport.
Varpå det blev landslagsspel på seniornivå för Norge och collegespel i USA.
Så blev han skådespelare.
- Skador bromsade spelarkarriären och via en bekant som är författare hamnade jag i London där jag sökte till och kom in på en scenskola.
Helt ur det blå kom inte dessa tankar eftersom Mathias tidigt hemma i Oslo deltagit i en del lokala uppsättningar samt sjungit i band.
- Skådespeleriet som handlade om teater, film och TV-uppsättningar höll jag på med i tolv år.
(Under skådespelartiden - efter ett sex år långt uppehåll - gjorde han även comeback som basketspelare och återtog sin landslagsplats).
Via eftersök på nätet, själv säger han inte så mycket om karriären, var Eckhoff inte direkt någon birollssnubbe i skådespelarbranschen.
Huvudroller och stora roller i klassiska pjäser, i musikaler, i filmer och i TV-produktioner handlade det om.
Så varför la du av?
- Jag blev less.
Jaha... Så blev du plötsligt basketcoach. Hur och varför?
- Jag var stor i käften som spelare. Hade synpunkter på det mesta och tyckte att mycket kunde göras bättre. Tänkte att det var dags att leva upp till bevis.
Naturligtvis lyckades han som tränare direkt.
Sitt, från start, halvrisiga klubblag förvandlade han på tre säsonger från en undanskymd tillvaro fram till glans och ära som norska mästare. Det norska juniorlandslaget som han tränade parallellt blev nordiska mästare.
Eftersom han ändå var i gång hann han också med att organisera och driva basketlinjen på NTG (Norges toppidrottsgymnasium) där mången internationell mästare, bland andra en hel radda stora skidåkare fått den skolning som gjort dem till såväl världsmästare som olympiska guldmedaljörer.
Ett år var Eckhoff till och med chef för hela NTG-klabbet.
- Handlade om ett årslångt vikariat.
Du har lyckats med allt. Hur länge behöver vi vänta på att Jämtland Basket vinner SM-guld?
- Det är en lång process att nå så långt. Några utfästelser får du inte.
Redan från start hördes rop om spelarförstärkningar.
- Jodå, det har jag märkt.
- Nu är det inte bara att skaffa spelare hur som helst. Dels finns det inte pengar för att utan vidare gå ut och köpa in de bästa som finns tillgängliga och dels är det väldigt viktigt att de vi får hit passar in i laget. På alla sätt.
Bland flera anbud valde du Östersund. Varför?
- Bland annat just för den utmaning som ligger i att hjälpa till att bygga något bra av hela organsiationen.
- Rent privat trivs jag också bättre med att bo i en liten stad än att bo i stora städer som Oslo eller London.
Jobbar du kallt efter linjen att det får komma förluster nu och att formtoppen ska komma till slutspelet?
- Så har vi inte råd att jobba. Känslan av att vinna matcher är viktig.
En skådespelare och en idrottsman. Vad är likheterna?
- För att bli bra är det en lång process att gå igenom och det handlar mycket mer än om det uppenbara, typ vinst-förlust, succé-fiasko.
- Kort kan jag säga att det handlar mycket om att inse att lagarbetet är större än din enskilda prestation.
En stor del av det norska idrottsundret tillskrevs det faktum att sporterna samlades och delade med sig av varandras träningsmetoder. Här och nu?
- Jag skulle önska att det fanns mer tid till "crossover-träning". För utveckling är det viktigt att tillföra nya komponenter.
- Några nya grepp har vi tagit, men tiden räcker inte riktigt till. Vi måste i första hand som alla andra främst fokusera på att det som sker på basketplanen ska sitta. Det finns en oändlig mängd kombinationer i såväl försvar som anfall och för att det ska fungera i match är det upprepning och gnuggning som gäller.
Långsiktigt arbete krävs betonar Eckhoff gång på gång.
Tveklöst verkar det också vara att han gärna skulle vara mannen som tillsammans med främst klubbdirektör Pecka Johansson - som han beskriver som en övermänniska vad gäller arbetsinsatsen för klubbens utveckling - ser till att föra det arbetet fram till mål.
Säkert är det nu inte.
Dels för att hans fru och tre barn som just nu är i Östersund är på väg att återvända till Oslo.
- När jag var tränare i Luxemburg var dom också hemma och det kändes inte alls bra att vara så åtskilda.
Dels för att han bredvid basketen pluggar på heltid.
- Ja, heltid och heltid. Hinner knappt läsa.
Fast det ska han se till att han hinner.
Målet är att komplettera de tidigare studierna till en fullvärdig akademisk magisterexamen., vilket kan leda till...
... att han har en ny karriär i sikte.
- Får se hur länge jag är baskettränare.
- Jag kan i framtiden tänka mig att jobba som företagsledare eller som coach för chefer.
Kan tänka mig, säger Eckhoff.
Då lär det bli så.
Så här långt i livet har karln uppenbarligen lyckats med allt han föresatt sig.
Till och med som baskettränare.
Fast han är norrbagge.

Mer läsning

Annons