Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Självbiografiska utgångspunkter i tät konsthelg

Anna Odell på Jamtli och Jenny Berntsson på Galleri S har självbiografiska utgångspunkter medan naturen inspirerat Siv Anita Elstad, som ställer ut på Lars Bolin Gallery, och Drejeriets debutant Emma Grelsson.

Jamtli

Det är fyra år sedan Anna Odell blev känd över hela landet för sitt verk "Okänd kvinna 2009-349701". En mediestorm och debatt bröt ut som nog inte bara berodde på att konstprojektet påtagligt letat sig in i en omhuldad yrkeskårs vardag och rutiner. Andra ingredienser för ett genombrott utgjordes av ett kvinnligt subjekts opererande i gränslandet mellan geni, psykisk sjukdom och konstnärskap . Föreställningen om det manliga geniet som balanserar på och ibland överskrider gränsen till psykisk sjukdom sitter djupt. van Gogh, Strindberg, Ernst Josephson och Dalí, listan kan göras lång. Men var är de kvinnliga genierna i konstens historia som den hittills skrivits? Kvinnor är där snarare styrda objekt än handlande subjekt. Anna Odell hade själv vårdats för psykisk sjukdom och som examensprojekt spelade hon upp sina tidigare symptom. Frisk eller sjuk? Konstnärsgeni och kvinna? Objekt eller subjekt? Frågeställningarna visar i vilket föreställningarnas gränsland Odell opererade och här finns även förklaringar till uppmärksamheten.

På utställningen som står kvar ända fram till 28 april visas "Okänd kvinna 2009-349701" och även "472 delar 6013 stygn", ett tidigt verk med hardjur som sytts ihop på ett sätt som ger teckenliknande mönster och rörelse. Det avviker från Odells övriga produktion. För det är det självbiografiska som blir den röda tråden i utställningen där det även visas ett nytt verk, filmen "Övning 1". Där har Odell återvänt till grundskolan där hon mobbades och i en enmansföreställning samtalar med sina forna plågoandar och ger dem de svar hon inte vågade ge då. I slutet av filmen slår hon sönder stolar, en för varje person i klassen. Filmen har sin fortsättning i utställningsrummet där dessa stolar ställts upp i olika stadier av lagningsprocesser. Slutsatsen blir kanske densamma som Nietzsches: Det som inte dödar mig gör mig starkare.

Galleri S

Suggestiva miljöer från minnenas tempel i en evig rundgång. Som tonåring var Jenny Berntsson politiskt aktiv i Trollhättan. Minnena därifrån har hon med stöd av dagböcker bearbetat i teckningar som sedan strimlats sönder till fragment och fått utgöra element i nya skapelser, collage i en huvudsakligen svart-vit-grå färgskala. Dessa visades på den mer platsspecifika utställningen "Reconstructing 1990-2000 & 2012" i Trollhättan. Nu har hon tagit dessa collage och skapat mindre, där vissa har påtagliga likheter med det ursprungliga verket och andra återbördats till materiella former. De presenteras som pappersrullar. Resultatet varierar mellan dessa verk där historien som media blir påtaglig, mer figurativa verk där det förflutna presenteras som suddiga fragment och mer expressiva där närmast strindbergska orosmoln tornar upp sig. En påminnelse om att historien ständigt skrivs om och att det hela tiden är någon som väljer vad som ska med och hur, även i den lilla människans liv. Utställningen visas fram till 20 februari.

Lars Bolin Gallery

Stora ljuspaneler som ändrar färg gör galleriet till ett exotiskt inslag i gatubilden. När jag kommer in fastnar jag snart framför "Ocean Petroleum II" som förprogrammerats så att den lik olja i kontakt med vatten ändrar färg efter regnbågen. Konstnären Siv Anita Elstad kommer från oljenationen i väster och med utställningen vill hon väcka frågor kring hur människan gör sig till mästare över naturen. I grunden består panelerna av dioder och av metalltrådar som Elstad vävt till mönster i en vanlig vävstol. Det är konst som ger harmoniska naturassociationer och smälter in i de flesta miljöer, men allvarliga teman kan uppfattas, som genmanipulation och inställningen till vindkraft. "Scorched Earth" med mycket svart men med svagt glöd i mitten handlar om den brända jordens taktik. Det är en utställning som ger energi och upplevelser som visas fram till 19 februari.

Drejeriet

Ett fat och en kanna visar prov på en färgrik och spontan penselföring. Emma Grelsson berättar att hon här inspirerats av en resa till Japan. De rustika föremålen i stengods har i övrigt åtskilligt av organiska former över sig och Grelsson är en friluftsmänniska som hämtar inspiration från vandringar i fjällen och från hembygden Rödön. Tallrikar, assietter och fat bildar tillsammans en välkomponerad helhet med grandekor. Här finns även stiliserade renar som prydnadsföremål och halsband med hällristningsliknande mönster. Mest påtagligt naturlika är de kantarellformade skålarna som finns i olika storlekar. Grelsson har nyligen gått en keramikutbildning på Formakademin i Linköping och utställningen som visas fram till 23 februari är den egentliga debuten för en entusiastisk och lovande keramiker.