Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sigrid Combüchen får Augustpriset 2010

Fyra gånger tidigare har hon varit nominerad, den femte gången gick hon hem som vinnare.

Annons

Som väntat tilldelades Sigrid Combüchen Augustpriset i den skönlitterära klassen med sin roman "Spill".
Hon har lanserats som den stora förhandsfavoriten, men framstod själv som ytterst skeptisk till sina chanser. "Jag är evig brudtärna, aldrig brud", sade Sigrid Combüchen i SVT:s "Babel" inför Augustgalan. Efter att ha blivit förbigången fyra gånger tidigare hade hon tappat tron på att någonsin få priset.
Muntrare
På måndagskvällen var Sigrid Combüchen betydligt muntrare då hon i Stockholms konserthus fick ta emot priset på 100 000 kronor. Som grädde på moset fick hon höra juryn beskriva hennes roman "Spill. En damroman" som en "stilistiskt och tekniskt formfulländad" bok.
"Spill" skildrar den unga begåvade Heddas liv på 1930-talet och alla de chanser som går henne förbi. Hennes liv skulle kunna ses som förspillt, men det är en beskrivning som huvudpersonen själv invänder kraftigt mot. Brevväxlingen mellan den åldrade Hedda och "författaren Sigrid Combüchen" skapar den friktion som gör "Spill" till stor litteratur.
Grevinnan i Hökarängen
I fackboksklassen gick priset till Yvonne Hirdmans bok "Den röda grevinnan". Den skildrar hennes egen mors liv i mellankrigstidens Europa genom privata brev, intervjuer och personliga minnen, kompletterade med traditionella historiska källor. För ungarna i Hökarängen var Charlotte Hirdman den konstiga "utländska mamman" och själv visste Yvonne Hirdman inte så mycket mer, förrän hon började forska i moderns historia.
- Sedan hade jag en dominant far. Jag fick veta väldigt mycket om Västerås, konstaterade en rörd Yvonne Hirdman galghumoristiskt i sitt tacktal.
Vinnaren i barn- och ungdomsboksklassen blev Jenny Jägerfeld med "Här ligger jag och blöder". Det är en humoristiskt skruvad skildring av känslan av utanförskap i tonåren - med utgångspunkt från en av misstag amputerad tumme.