Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Satsning på mentorer ska få fler biodlare i länet

Åke Dejemo har varit biodlare i 32 år. Nu är han mentor åt Maria Jonsson som skaffade sitt första bisamhälle för tre veckor sedan. De är båda delaktiga i en nybörjarkurs där lärandet till stor del sker utanför skolbänken.

Annons

Jämtlands läns biodlaredistrikt ordnar i år en nybörjarkurs för 15 personer från olika delar av länet. Varje kursdeltagare får en erfaren biodlare till mentor och man träffas regelbundet under hela säsongen. Tillsammans lär man sig det praktiska kring biodling: allt från vilken utrustning som behövs till vem av drottningen, drönarna och arbetsbina som gör vad i bikupan.

Intresset för att börja med biodling är stort, enligt Jämtlands läns biodlaredistrikt finns det i år 30-40 nybörjare i länet. De är välkomna av flera anledningar.

– Biodling har mest varit förknippat med äldre gentlemän så därför är det roligt att flera av kursdeltagarna är yngre och att hälften är kvinnor, säger Sören Blomberg, en av kursarrangörerna.

Dessutom importerar Sverige i dag hälften av den honung som behövs, och biodlareföreningen ser hellre att fler kan köpa lokalt producerad honung.

Maria Jonsson började intressera sig för biodling efter att ha läst en artikel i en tidning.

– Det finns en tjusning i att kunna producera någonting själv från grunden, och att det i biodling inte finns några exakta regler, säger Maria Jonsson.

Samtidigt som hon pratar stiger ljudnivån markant runt bikuporna. Åke Dejemo har lyft ur en låda ur en kupa och bina surrar irriterat. I lådorna sitter ramar där honungen samlas. Om några veckor är det dags för slungning. Under kalla och regniga somrar äter bina själva upp en del av honungen, då blir det sämre skörd.

Nybörjarkursen startade i våras med teori, men kursens huvudfokus är det praktiska. Mentor och kursdeltagare bestämmer själva när de ska träffas, under sommaren kan det bli en gång i veckan eller ännu oftare. Mentorskapet är viktigt av flera skäl – dels är det ett bra sätt att lära sig biodling men det är också ett viktigt stöd.

– Dagen efter att jag hade fått mina bin skickade jag ett mejl till Åke och frågade: vad ska jag göra nu? berättar Maria Jonsson och skrattar.

Men det är framför allt när man som nybörjare drabbas av motgångar som det kan vara värdefullt att ha en mentor att vända sig till. Det är annars ett tillfälle när nybörjare kan ge upp.

Annika Engvall är också med och anordnar kursen. Hon är själv nybörjare men har redan engagerat sig i utbildningsfrågor i distriktsstyrelsen.

– Jag tror det absolut bästa är att man får lära sig genom att göra med händerna. Det är först när man kommer ut i bigården som man förstår basala saker, som hur bin föds och hur länge de lever, säger Annika Engvall.

En av de första sakerna kursdeltagarna får lära sig är att man inte får flytta bisamhällen hur som helst. Stora delar av Sverige har problem med varroakvalstret som kan slå ut hela samhällen. Kvalstret finns i Sundsvallstrakten men har ännu inte kommit till Jämtland. Därför är det viktigt att alla biodlare vet om att de inte ska skaffa nya bisamhällen från riskområden.