Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sanering kring Gerilån kan bli långdragen tvist

Det finns skäl att befara att saneringen och avvecklingen av en gammal soptipp/skrotuppsamlingsplats i Boback, väster om Hammarstrand kan bli en utdragen historia. Både juridiskt och tekniskt.

Annons

Tippen har under senare år använts av skrothandlaren Lars Göran Persson, Hammarstrand, som i våras drabbades av ett kommunalt vitesföreläggande om till att börja med 30 000 kronor om han inte upphörde med verksamheten och städade av området senast 1 juli.

Persson satte igång med städjobbet och 1 juli var företrädare för Ragunda kommuns bygg- och miljökontor på plats och fotograferade området.

Bilderna skall visas för bygg- och miljönämnden vid deras första sammanträde i slutet av augusti då det visar sig om den politiska nämnden godkänner Perssons insats eller om han kommer att avkrävas vitet.

På onsdagen låg fortfarande ett ansenligt lager däck och oljefat kvar på området, där Lars Göran Persson dock uppenbarligen lagt ner en hel del tid, energi och pengar på städning.

Om Persson klarar sig undan förelägganden är en sak.

En annan sak är frågan om huruvida marken är indränkt med giftiga ämnen och måste ges en mera omfattande sanering.

Tippen ligger alldeles intill Gerilån som rinner ut i Indalsälven.

Huruvida ån påverkas av det som eventuellt finns i marken är ännu inte känt.

Lars-Göran Persson är en tämligen sentida person som varit verksam kring den här tippen och han har endast ålagts att städa bort sitt skrotförråd.

Under årens lopp , sedan 60-talet, har en lång rad aktörer arbetat på platsen och sannolikt lämnat spår efter sig i marken.

Markföroreningsärendet blir ett helt nytt fall för kommunen att ta ställning till.

– Vi står troligen inför en ansvarsutredning som kan komma att bli komplicerad, säger Rolf Ivansen på Ragunda kommuns bygg- och miljökontor.

– Sista utposten i kedjan är markägaren, som har ett ansvar och om det inte går att identifiera någon verksamhetsutövare är det markägaren som bär ansvaret.