Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samtid, historia och estetik i konsttät helg

Annons

Historien skrivs om i en performance på Gaaltje. Nya utställningar på Urbn Arts och Drejeriet med Jonas Wilhelmsons landskapsmålningar och Annika Thofelts Kinainfluerade keramik. Det senaste av Anna Erlandsson på Galleri S och Karl-Otto Myrstads väg mot realismen på Lars Bolin Gallery. Allt i veckans konstkrönika.

Gaaltije

För Friedrich Nietzsche måste historieskrivningen kopplas till livsbehov för att ha ett berättigande. Medlet var att omvandla historieskrivningen till konst. Följden blir förstås lätt att det finns flera historier, då det finns skilda livsbehov. Jag tänker på detta när jag ser projektet Dalvedhs performance under Sissel M. Bergs och Frode Fjellheims konstnärliga ledning. Berg hade under lördagen samlat en historiker, en arkeolog, en politiker och en författare. Vid ett videoverk med samiska dokumentärer framförde de en dialog med olika perspektiv på samisk historieskrivning. Gruppen menar att samernas historia i Tröndelag förbisetts. De går i opposition mot historiker som menar att samerna först flera hundra år efter vikingatiden flyttade till södra Tröndelag och Jämtland. En spännande blandning mellan konst och vetenskap där det finns en tydlig koppling till livsbehov, eftersom historieskrivningen används som argument för eller emot samernas rättigheter. Videoverket och en skulptur visas fram till 8 mars.

Urbn Arts

Lite överraskande för ett galleri med prägel av street art visas ganska traditionella landskapsmålningar från Funäsdalen. Konstnären heter Jonas Wilhelmson och målningarna är resultatet av naturupplevelser i fjällen. Här förmedlas fjällens storslagenhet med starka färger på ett sätt som kan påminna om Bengt Ellis oljemålningar, men medan Ellis ofta hade mer sötaktiga färger är Wilhelmsons giftiga. Mest intryck ger målningarna med granformationer, som ger sublima upplevelser.

Drejeriet

Tidigare har Annika Thofelt visat målningar och keramik som förmedlat fruktens essens tydligare än frukten själv. Nu har hon gått vidare och det är en viss österländsk tendens som gör sig gällande, inte bara i tekniken raku. Thofelt bekräftar detta själv och säger till exempel att de stora fladdermössen är inspirerade av det faktum att djuret är en kinesisk symbol för lycka. Konstnärlig uttrycksvilja har gett djuren en personlig och levande prägel. Utställningen visas fram till 22 februari.

Galleri S

Det är lite dämpade verk av Anna Erlandsson som möter mig på galleriet. På utställningen saknas ofta den halsbrytande humor och de personliga samhällskommentarerna som präglat filmer och tidigare utställningar. Många verk i textil och mosaik är snarare hemtrevliga och dekorativa, med fantasifulla detaljer och ett lekfullt utförande som ger extra dimensioner. Här och var skymtar den lite fräcka, ordlekande samhällskritiken fram som i verket "Stasi, FRA och NSA". Som ett inlägg i avlyssningsdebatten har här en mans huvud försetts med många öron från tekoppar. Visas fram till 19 februari.

Lars Bolin Gallery

Karl-Otto Myrstad har under senare tid utvecklats till realist. Här finns en återgång till den fotorealistiska trend han hakade på under slutet av 60-talet. Det är tydligt med en serie teckningar och målningar av byggnader från Medelhavsområdet som visas på utställningen. Skickligt utförda verk som visar ett intresse för karaktärsfyllda hus, men inte lika personligt som de exempel från tidigare inriktningar som visas. Hus från den jämtländska glesbygden där den övergivna karaktären betonas av att gräset tagit över. Ett närmast surrealistiskt, djungelliknande gräs som tycks leva sitt eget liv. Visas fram till 19 februari.