Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samerna har redan förlorat

Annons

Under 2013 har flera kommuner från södra Sverige önskat investera i vindkraftverk, och de skattefördelar som detta för med sig - bostadsbolaget Uppsalahem, Värmdö, Malmö och tre smålandskommuner. I våras tecknades avtal om fyra vindkraftverk. Bygget pågår, inte i de respektive kommunerna men i Nötåsen, mellan Sundsvall och Östersund.

2010 hade bygglov beviljats för vindkraftverken. Platsen ingår i riksintresseområde för rennäringen. Bygglovet överklagades av Jijnjevaerie sameby från Hotagsfjällen, som har sina vinterbetesmarker bl.a. i Nötåsen-området.

Under rättsprocessen anförde samebyn att byn drabbas av ett stort antal intrång, inte minst all vindkraft. Detta medför stor negativ påverkan för samebyn, men bedöms aldrig i sin helhet. Samebyn menade därför att det finns ett behov att utreda den sammanlagda påverkan på en samebys område inför prövning av bygglov. Samebyn är idag hårt trängd av olika verksamheter och medföljande kumulativa effekter. Detta medför på sikt att samebyns verksamhet blir ekonomiskt ohållbar.

Vindkraftbolaget å sin sida hävdade att det saknas grund för påståendet att vindkraft på platsen skulle kunna få någon praktisk inverkan på samebyns rennäringsverksamhet. Vad gäller samebyns argumentation om de sammanlagda effekterna, menade bolaget att ”aktuellt markanspråk är av sådan marginell grad att synpunkten förefaller löjeväckande.”

Överklagandet avslogs i alla instanser. Utöver att etableringen "strider inte mot bestämmelserna om god hushållning med mark- och vattenresurserna”, och att den ”ej heller anses utgöra betydande olägenhet för rennäringen” ges inga ytterligare motiveringar. Därmed var samebyns rättsliga möjligheter uttömda 2012.

Samebyns ordförande berättar för mig att området använts för vinterbete så långt tillbaka man kan minnas, men på 40-talet blev Nötåsen onåbar för renarna då älven dämdes upp. På 80-talet kom moderna lastbilar för rentransport, och området började då användas på nytt. Tillgången till vinterbete är direkt avgörande för hur samebyn kan utveckla och bedriva sin verksamhet. Renen undviker områden nära vindkraftverk – man har erfarenhet från andra vindkraftsparker inom byns område. Om området nu fragmenteras med ytterligare störningsmoment blir det mycket svårt att driva renen åt rätt håll.

Samerna har länge hävdat att Sverige bör ansluta sig till FN-konventionen ILO nr 169, och de regler om minimiskydd för ursprungsfolks rätt till mark som den innebär. Rätten att använda mark som urfolket inte varit ensamma om, men som de använt för sin försörjning och traditionella verksamhet, ska enligt konventionen skyddas. En svensk utredning kom 1999 fram till att svensk anslutning inte är möjlig, då vår lagstiftning inte når upp till konventionens minimikrav vad gäller samernas rättigheter till mark. Så vi står ännu utanför.

De sex kommunerna tar nu en gammal roll i en klassisk föreställning: Storsamhället som kör över ett ursprungsfolk. Kommunala/regionala myndigheter liksom rättstillämpningen står på exploatörens sida. Samerna protesterar, men har bara sina urgamla sedvänjor att hänvisa till. ”Inte på vår bakgård” säger kommunerna, och bygger sina vindkraftverk, inte hemma men hos någon annan – i vinterbeteslandet.

Man frågar sig om det inte fanns plats och vind på Uppsalaslätten eller i Stockholms skärgård? Men nej – ”Vi fortsätter arbetet med att bli Uppsalas grönaste bostadsbolag” säger Uppsalahems VD. ”Genom vår investering frigör vi resurser för skola, vård och omsorg” säger Värmdös kommunstyrelseordförande. Man står på den goda sidan...

Kommunernas kalkyler bygger på den svenska skattebefrielsen för egenproducerad vindkraftsel. Detta förutan är vindkraft inte lönsam idag. Tunga remissinstanser – Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Vattenfall - lyfter nu frågan att skattebefrielsen måste avskaffas, då den kraftigt missgynnar andra kraftslag. Norge kommer nu med all sannolikhet att kräva detta inför 2016, då regeln kraftigt missgynnar norska producenter i den gemensamma elmarknaden.

Den som lever får se om det i slutändan blir vinst eller förlust. Synd bara att det inte går att hålla på samerna, som redan har förlorat…

Jan Hedman, jur.kand, Uppsala och Vansbro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel