Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sabina vill bryta musikalnormerna

/
  • Det blev en alternativ musikal. Sabina Wärme spelar själv huvudpersonen Sorg. 
”Äntligen en huvudroll”, säger hon och skrattar.
  • All musik i föreställningen har Sabina komponerat själv. Förutom glada låten ”Dansbanan” som hon lånat av Detektivbyrån.

Vad händer om man tar alla egenskaper som man vanligtvis förknippar med en musikal och gör precis tvärtom? Resultatet blev ”Det vi aldrig vågade berätta”, en föreställning långt borta från glättighet, heterosexuell kärlek och pampiga avslut.
– Jag vill se hur folk reagerar, säger Sabina Wärme.

Annons

Hon går sista året på Palmcrantzskolan och när det var dags för det obligatoriska projektarbetet kom hon på att hon ville skapa en musikal. En musikal som går utanför ramarna och tänjer på gränserna.

– Jag började med att skriva ner alla motsatser till hur jag själv upplever en vanlig musikal och kom fram till att jag ville göra en småskalig musikal i allt från ljussättning till agerande.

”Det vi aldrig vågade berätta”, som visas i hörsalen på biblioteket i morgon, handlar om Sorg, en psykiskt sjuk tjej som känner sig konstig och ledsen över att hon inte har några vänner.

Men det ska snart visa sig att det finns ett ljus i tunneln. Hon heter Ami och kommer med positiv energi och levnadsglädje.

– Ami visar Sorg att hennes liv inte behöver vara så mörkt, att det har mycket med inställning att göra. Då blir hon glad, berättar Sabina.

– Man kan säga att jag har tagit de mest extrema delarna av mig själv och skapat två karaktärer.

De nyfunna vännerna blir inte bara bästa vänner utan också älskande. Att det blev en lesbisk kärlekshistoria var viktigt för Sabina eftersom det också är ett sätt att bryta den musikaliska normen.

Hon har skrivit all musik själv förutom den glada låten ”Dansbanan” som hon lånat av Detektivbyrån.

Föreställningens handling lämnar en del över till publiken. Sabina vill inte skriva någon på näsan utan tycker att det är viktigt att man tänker lite själv. Musiken är avskalad, replikerna få. Hon försöker i stället jobba mer med olika känslor och sinnestämningar.

Scenerna är uppbyggda i två rum. Huvudpersonen Sorgs rum, som också är inledningsscenen, är helt vitt med sparsmakad belysning. Det andra rummet är färgglatt med ballonger och konfetti. Ett hopp om liv om man så vill.

Arbetet med uppsättningen har gett mersmak och Sabina vill gärna fortsätta att utbilda sig inom teater och musik. Men direkt efter studenten siktar hon först på ett inspirationsår utomlands. En hel värld väntar på att bli utforskad.

– Jag har upptäckt så mycket sedan jag flyttade från Bispgården. Även om jag alltid varit intresserad av kultur så fanns det inga forum för det där jag växte upp.

Vid sidan av teaterintresset ingår Sabina också i musikduon Trumvärk och slagord.

Tillsammans med Hannes Fredriksson Frank skapar hon rytmisk musik i samma anda som Wildbirds and peacedrums. Den 27 mars deltar de i Musik direkt på Storsjöteatern.

– Det ska bli jätteroligt. Då får man verkligen chansen att visa upp sig för en bred publik, säger Sabina.

Mer läsning

Annons