Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så kan framtidens skola byggas

Annons

Hur vill vi att en framtida skola ska fungera i Sverige framöver? Det är dags att börja fundera på hur en sådan skola skulle kunna se ut säg om 10 år. Det handlar då inte minst att komma med idéer kring hur framtidens skola ska se ut och inte debattera marginella förslag som föga påverkar skolans funktionssätt och roll i samhället.

Ett genomgående förslag som kommit fram i våra undersökningar handlar om att skolan i mycket större utsträckning måste integreras i samhället. Det handlar om hur man bättre ska skapa möjligheter för att utnyttja elevers förmågor och kunskaper inom t ex ny teknik, om hur elevers kreativitet kan tas till vara och utvecklas i nära samarbete med lärare. Arbetet i den svenska skolan måste bygga på vad som efterfrågas av det omgivande lokala och globala samhället.

Skolan måste arbeta med frågor kring en ökad globalisering. Vi menar att en framtida skola ska ha ett ökat utbyte med skolor i andra länder. Inte minst gäller det att lära mer om de förutsättningar och kulturer som dessa skolor baseras på, samtidigt som vi sprider kunskap om det svenska skolsystemet. Samtidigt ska skolor baseras på lokala förutsättningar. Förutom de gemensamma uppgifter som måste utföras av samtliga skolor är det inte samma sak att bedriva skolarbete i en glesbygd jämfört med en storstad. Det är inte lätt att jämföra skolor mellan t ex de som finns i Lidingö med närhet till Stockholm med skolans roll i en liten glest befolkad kommun som Ragunda i Jämtland.

Alla elever måste lära sig både de globala och lokala förutsättningarna. Kontakter måste öka med lokalsamhället i form av företagare, entreprenörer, organisationsföreträdare och politiker. Skolans lokaler bör rent fysiskt kunna användas tillsammans med andra organisationer och förvaltningar. Dessutom ska praktikfallen i olika ämnen ha en reell praktisk anknytning.

Det är ingen lätt uppgift att genomföra dessa förändringar. En anledning är att den omgivande lokala och nationella byråkratin som över många år byggts upp inom skolområdet i sig utgör hinder för att uppfylla de utmaningar som behöver lösas. Istället diskuteras när betyg ska sättas, ägarformer (en överväldigande majoritet av grundskolorna är kommunalt ägda där de största problemen enligt PISA sägs finnas) eller om skolan ska förstatligas. Det är uppenbart att de krav som kommer från statlig byråkrati på enskilda skolor redan idag ger som effekt att tiden för lärare och övrig skolpersonal att ägna sig åt undervisning har minskat avsevärt över åren utan att det finns resultat som visar på vilken nytta vi har av all den information som samlas in av centrala myndigheter. Forskningen visar på att etablerade externa strukturer utgör hinder för att åstadkomma radikala förändringar utan att det inom dessa strukturer bäst kan åstadkommas marginella förbättringar. Vill vi åstadkomma radikala förändringar inom skolans område måste vi även ifrågasätta rollerna för existerande byråkrati.

Forskningen säger oss också att framtidens elever inte ska uppfostras till att bli lydiga medborgare utan bli kreativa individer som lär sig lösa problem och ifrågasätta. Faktorer som i allt högre grad kommer att efterfrågas av näringslivet framöver. I en sådan miljö får enskilda lärare och grupper av lärare allt större betydelse. Från entreprenörskapsforskningen vet vi att om vi vill påverka individer att bli mer kreativa måste vi arbeta med åtgärder som motiverar lärare och elever samt att se till att det finns goda förutsättningar för alla individer att föra fram och få acceptans för sina kreativa idéer.

Det är då främst inom tre områden vi bör lära mer från andra skolor i Sverige och globalt. För det första att ge möjligheter för skolorna att bygga på lokala och globala förutsättningar, för det andra att se över den byråkrati som byggts upp runt den svenska skolan samt för det tredje att forma en entreprenöriell skola som uppmuntrar kreativa elever och lärare. Slutsatsen blir att förslag för att förbättra skolans resultat bör värderas utefter vilka effekter de ger på dessa tre områden. Det är dags att fundera på hur en framtida modern skola kan skapas. En skola där lärare huvudsakligen får ägna sin tid åt undervisning.

Ulrika Danielsson, Universitetslektor, psykologi, Mittuniversitetet

Anders Lundström, VD, Institutet för innovativt entreprenörskap – IPREG ekon för

Anders Olofsson, Professor, pedagogik, Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel