Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så kan fler kvinnor bli brandmän

Nu vill länets räddningstjänst öka mångfalden.

Fler kvinnor och invandrare ska lockas in i yrket.

– Tidigare har normen varit en stor svensk heterosexuell man i bar överkropp, säger Lena Brunzell, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Annons

Enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, så är bara två procent av landets brandmän kvinnor. Andelen med utomnordisk bakgrund är ännu lägre.

Nu har man startat ett projekt för att få till en ändring. Men det har mött motstånd från brandmännen själva.

– Det hände inte så mycket i början eftersom det finns en inrotad maskulinitet inom räddningstjänsten. Det är en mansdominerad bransch helt enkelt. Tidigare har normen varit en stor svensk heterosexuell man i bar överkropp. Och så har du kalendrar och hela den grejen, säger Lena Brunzell, hon är mångfalds- och jämställdhetsutvecklare på MSB och har en nyckelroll i att få igång förändringarna.

Bland annat så är tanken att med marknadsföring få fler kvinnor och personer med utomeuropeisk bakgrund intresserad av brandkåren.

Mer kontroversiella förslag är att sänka eller förändra nivåerna på de fysiska antagningsproverna och att hitta på alternativa namn till ordet brandman.

I projektet har Lena Brunzell hjälp på lokal nivå av regionala utvecklare. I Jämtland är det brandmannen Ulf Jacobsson.

Varför är det viktigt med mångfald?

– En blandad grupp är en starkare grupp, säger han.

Enligt Lena Brunzell är ett problem att väldigt få kvinnor klarar de fysiska antagningsproven.

– Då kan man fundera på om kvinnor diskrimineras från yrket, säger hon.

Men ska vi inte ha de bästa brandmännen då?

– Frågan är egentligen vad som är en bra brandman. Är det någon som tar mycket i bänkpress och inte har något i huvudet. Att vara brandman kräver att man kan ta snabba beslut i farliga situationer, säger Ulf Jacobson.

Vad är den största missuppfattningen om den här satsningen?

– Den största missuppfattningen är att det skulle kvoteras in kvinnor som inte är tillräckligt starka och att det skulle minska säkerheten, säger Lena Brunzell.