Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så här fungerar valet

Den 19 september avgörs det om Sverige får en ny regering eller om Alliansen får fyra år till att styra landet.

LT inleder i dag bevakningen inför årets viktigaste händelse med en stor guide till vad det egentligen är vi röstar om.

Annons

Dagen för valet är alltid den tredje söndagen i september: i år kommer valet att äga rum den 19 september.

För att få rösta i kommun- och landstingsfullmäktige måste man vara 18 år samt folkbokförd i den berörda kommunen och landstinget. I kommun- och landstingsvalet får även samtliga norska, isländska och EU-medborgare rösta, men även övriga utländska medborgare, förutsatt att de varit folkbokförda i Sverige i tre års tid.

För att rösta i riksdagsvalet måste du vara svensk medborgare.

På röstkortet som du får hem i brevlådan står det vilken vallokal du ska gå och rösta i på valdagen. För att få rösta behöver man ej ta med sitt röstkort till vallokalen, däremot är ID obligatoriskt.

Från och med den 1 september och fram till valdagen kan man även förtidsrösta. För att få göra det behöver man ta med både röstkort och ID-handlingar.

Om du befinner dig utomlands under valet kan du från och med den 26 augusti också rösta på 295 svenska ambassader och konsulat runtom i världen.

Om du är sjuk, funktionshindrad eller gammal och inte kan ta sig till sin vallokal kan man rösta med bud. Detsamma gäller häktade eller intagna på kriminalvårdsanstalter. Budröstning kräver särskilt röstningsmaterial samt ett vittne som kan intyga att röstningen genomförts på ett korrekt sätt.

I vallokalerna finns partisedlar utlagda för samtliga partier som fått över en procent av rösterna i något av riksdagsvalen 2002 och 2006. I årets val gäller detta för de sju riksdagspartierna samt Sverigedemokraterna. Övriga partier får själva distribuera sina valsedlar.

Om ett parti man vill rösta på saknar valsedlar i vallokalen får man skriva dess partinamn på en blank valsedel. Är valsedeln helt blank räknas den som ogiltig.

Riksdagsval:

Ett av de tre valen som genomförs den 19 september är till för att fördela mandaten i riksdagen och röstsedlarna till detta val är gula. För att kunna ta en plats i riksdagen måste ett parti få minst 4 procent av rösterna i hela landet, alternativt minst 12 procent i en valkrets.

I Sverige finns det totalt 29 valkretsar och dessa motsvaras med några undantag av länsindelningarna. Jämtlands län utgör en valkrets.

Till varje valkrets hör ett visst antal fasta mandat i riksdagen, detta antal bestäms av hur många invånare som bor i valkretsen. Jämtlands län har relativt få invånare (cirka 127 000 personer) och får därför utse fyra ledamöter av de 349 som får plats. Under valen mellan 1970 och 2006 har Jämtlands län haft fem platser, men på grund av de senaste fyra årens befolkningsförändringar tog Valmyndigheten i våras beslutet att minska länets fasta mandat till fyra.

Utöver de 310 fasta mandat som delas ut efter valet finns det även 39 utjämningsmandat. Dessa finns för att mandatfördelningen mellan partierna proportionellt sett över hela riket ska bli bättre. Detta gör att länet i slutändan kan få ytterligare mandat.

För att bli riksdagsledamot krävs det dels att man fyllt 18 år, dels att man blivit nominerad till posten av ett politiskt parti.

Inför årets val fördelas platserna i riksdagen som följer:

Socialdemokraterna (S): 130 mandat

Moderata samlingspartiet (M): 96 mandat

Centerpartiet (C): 29 mandat

Folkpartiet liberalerna (FP): 28 mandat

Kristdemokraterna (KD): 24 mandat

Vänsterpartiet (V): 22 mandat

Miljöpartiet de gröna (MP): 19 mandat

Moderaten Göran Thingwall lämnade sitt parti i januari 2010 och blev politisk vilde. Därför blir summan av ovan nämnda mandat endast 348.

Eftersom inga partier normalt sett får egen majoritet i riksdagen brukar de formera sig i olika politiska block. Efter valet 2006 fick den så kallade Alliansen, bestående av (M), (C), (FP) och (KD), 178 mandat, medan De rödgröna, det vill säga (S), (V) och (MP), fick 171 mandat.

I riksdagen leder talmannen arbetet och denne utses bland riksdagens ledamöter. Talmannen måste förhålla sig politiskt neutral efter att ha blivit vald och utgör tillsammans med tre vice talmän riksdagens presidium. Efter valet 2006 blev Per Westerberg (M) talman.

Förutom att vara ordförande vid riksdagens sammanträden och leda dess arbete har talmannen också uppgiften att föreslå vem som ska bli statsminister efter valet. Statsministern blir chef för regeringen och får då utse vilka ministrar han eller hon vill ha med sig i arbetet med att styra landet.

Detta system, där regeringen måste accepteras av majoriteten i riksdagen, kallas parlamentarism.

Riksdagens viktigaste uppgifter är att stifta lagar och att godkänna statsbudgeten. Lagförslag kommer antingen från regeringen (kallas då propositioner) eller från riksdagens ledamöter (kallas då motioner).

Arbetet med nya lagförslag sker dels inom de egna partigrupperna, dels i något av riksdagens 15 utskott. Utskotten är samtliga ansvariga för ett politiskt område vardera och hur platserna i dessa utskott fördelas mellan de olika partierna bestäms av resultatet i riksdagsvalet. Utskotten diskuterar och analyserar de propositioner och motioner som lagts fram innan man lägger fram ett beslutsförslag som lämnas till riksdagen. Förslagen godkänns eller avslås efter debatter och omröstningar mellan riksdagsledamöterna. Om en majoritet röstar för ett lagförslag meddelar riksdagen sitt beslut till regeringen som sedan ger ut den nya lagen.

Varje vecka hålls det också en frågestund i riksdagen där statsråden då är närvarande.

Dessutom ska riksdagen kontrollera hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. För att göra detta kan ledamöterna ställa frågor till regeringen. Om minst en tiondel av riksdagsledamöterna begär ett misstroendevotum kan riksdagen avsätta regeringen eller enskilda statsråd.

Om en majoritet röstar för misstroendeförklaringen måste det berörda statsrådet avgå – hela regeringen om misstroendeförklaringen riktats mot statsministern.

Riksdagen ska också forma den svenska utrikespolitiken i samarbete med regeringen. Riksdagen fattar bland annat beslut om vilka länder Sverige ska skicka fredsbevarande styrkor till och hur stor andel av bruttonationalinkomsten som ska gå till bistånd.

Landstingsval:

I detta val tillsätter man mandat i landstingets högsta beslutande organ, landstingsfullmäktige. Landstinget handlägger områden som hälso-, sjuk- och socialvård, viss undervisning, kommunikationer samt jordbrukets och andra näringars utveckling.

Röstsedlarna till detta val är blå.

I Sverige finns det 20 landsting, med undantag av Gotland utgör varje län ett landstingsområde.

Alla landsting delas in i valkretsar. Hur många mandat som hela fullmäktige ska ha beslutar landstinget om, medan länsstyrelsen beslutar om antalet mandat i valkretsen. 90 procent av mandaten i landstingsfullmäktige är fasta valkretsmandat, medan resten är utjämningsmandat.

För att få mandat i ett landstingsval måste ett parti ha fått minst tre procent.

Kommunval:

I detta val tillsätter man mandat (antal ledamöter) i det organ som utövar kommunens högsta beslutsrätt, kommunfullmäktige. I Sverige finns det 290 kommuner, varav åtta av dem ligger i Jämtlands län.

Röstsedlarna till detta val är vita.

Kommunfullmäktige beslutar om hur många mandat som hela fullmäktige ska ha, medan länsstyrelsen beslutar om antalet mandat för varje valkrets. Alla valkretsmandat i kommunfullmäktige är fasta.

I kommunval finns det inga spärrar för små partier att ta plats.

Personval:

I valen till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige har alla väljare möjlighet att rösta på en särskild politiker. Vid varje kandidats namn finns en ruta som man kan kryssa i om man vill utnyttja denna möjlighet. Man får inte kryssa i mer än en kandidat, om man ändå gör det kommer rösten att räknas som en röst på partiet men inte på någon särskild politiker.

Efter att rösterna räknats fastställs det hur många mandat som tillfaller partiet i de olika valkretsarna. Därefter kommer kandidaternas plats på partilistorna i kombination med personrösterna att avgöra vilka enskilda politiker som ska sitta på mandaten.

I ett riksdagsval krävs det att kandidaten får minst 8 procent av partiets röster i valkretsen för att kunna bli invald. I kommun- och landstingsvalen är gränsen satt till 5 procent.

Vilka politiker och i vilken ordning de ska stå på valsedlarna bestämmer partierna själva.

Utöver de politiker som redan finns med på de registrerade partiernas valsedlar får man som väljare ej lägga till namn på listan. Om man ändå gör det kommer rösten att räknas som en röst på partiet, men inte på någon specifik person.

Att själv skriva dit ett namn är endast tillåtet på oregistrerade partiers kandidatlistor.

För tillfället är cirka 250 partier registrerade hos Valmyndigheten, allt ifrån Spritpartiet till Landsbygdsdemokraterna.

Källor: riksdagen.se, val.se