Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så blir Berg med uranbrytning

Prospekteringarna efter uran i Åre, Berg, Östersund kommuner i området Södra Storsjöbygden har har pågått sedan 2005.

Annons

Även i Krokoms kommuns fjällområden har tillstånd för undersökning lämnats, både i urberg och alunskiffer Det stod på ansökningarna att de sökte vanadin och molybden eller alunskiffer, men av deras hemsidor framgår det klart att det uran som är huvudintresset och det som lockar riskvilligt kapital i Kanada och Australien.
Markägarna som motsatt sig intrång har behandlats nonchalant och information till berörda markägare i grupp har undvikits.
Till media har man anspelat på alla jobb som skulle bli aktuella, vilket uppfattats av många som ett löfte om stora rikedomar och en välmående kommun.
Vi i föreningen ”Nej till Uran i Storsjöbygden” har bildats för att bistå markägare och beslutsfattare i kommunerna med information om vad en gruva i Södra Storsjöbygden skulle innebära  av markförstörelse och om vad avfallet innehåller och hur det kommer att påverka landskapet.
För att illustrera detta har vi med hjälp av Auras pressmeddelande 8 december 2009 gjort en bild av CPM:s fyndigheter i området Viken och flera närliggande områden i norr ända in i Åre kommun, norr om Månsåsen.
Av uppgifterna har vi gjort en illustration av en skissad gruva, som kanske motsvarar den ökning av uranmängd som CPM angivit till 5 miljoner ton, i första skedet talades om 0,5 miljoner ton. Senaste budet från Aura handlar om 500 miljoner ton, det kunde vi läsa om i tidningarna i augusti i år.
Skiffern ligger nära markytan vilket medför att brytning måste ske i dagbrott.
I bilden visas en teoretisk bild, varje våning i dagbrottet är 20 meter högt. Det upptagna materialet ska malas till sandpartiklar och därmed växer volymen med cirka 40 procent. Eftersom halten av uran är låg, måste enorma mängder malm brytas. (Därtill även kalklager, där den ligger i vägen.)
Avfallshögarna kommer efter utvinningen att innehålla 85procent av de radioaktiva ämnen som gör uranmalm farlig ur strålnings- synpunkt, nämligen radium som ger upphov till radon som är en gas och som emitterar alfapartiklar när den ombildas till polonium. Därutöver tillkommer arsenik, svavel, bly med mera, torium har halveringstid på 80000 år.
Alla urans sönderfallsämnen är radioaktiva utom det sista, stabilt bly. Omfattning av avfall ca 2,5 miljarder kubikmeter, utbredd på en yta större än de båda dagbrotten tillsammans. Beroende på hur bolagen avser lägga upp avfallet kan utbredningen öka.
Uppskattad total yta av dagbrott, avfallshögar, processytor, med mera, 30–40 kvadratkilometer. Avfallshögarna av mald alunskiffer kommer att ha kvar ämnen med betydligt större radioaktivitet än uran. Dessa naturliga sönderfallsprodukter är exempelvis torium och radium som i sin tur avger radongas. Tungmetaller som kan ingå i avfallet: bly, kadmium, kvicksilver, svavel, fosfor, arsenik.
Syre och vatten i kombination med dessa ovanstående ämnen leder till kemiska processer som kan smitta ned och sprida sig i livsmiljöer när väder och klimat påverkar.

Föreningen Nej till  Uran i Storsjöbygden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons