Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

S:t Olav får tillbaka sin gamla sträckning

S:t Olavsleden får tillbaka sin ursprungliga sträckning när den gamla landsvägen från 1600-talet röjs.

– Här låg sannolikt pilgrimsleden en gång i tiden, säger Håkan Blomqvist, naturvårdsspecialist på SCA skog.

Till sommaren har S:t Olavsleden en ny sträckning på två kilometer och vandrarna kommer också att få njuta av arkeologiska lämningar och kanske sikta den mycket sällsynta fjärilen Trolldruvemätare.

– Vi håller på att avverka och röja längs den gamla landsvägen och runt odlingsrösen, husgrunder och gallrar även fram solluckor för Trolldruvemätaren, samtidigt kommer det att bli en väldigt fin lövskog här, säger Håkan Blomqvist.

Området heter Slammeråsen och ligger strax innanför den jämtländska gränsen till Västernorrland, väl synligt från E 14. Tidigare har pilgrimsvandraren fått gå längs E 14 men kommer till sommaren att kunna vika av in i skogen och gå i gamla historiska fotspår.

– Kärrvägen, som också kallades kungsvägen eller pilgrimsleden, byggdes åren efter 1645 års fred när Jämtland blev Svenskt senast. På avvittringskartan från mitten av 1700-talet är den inritad exakt enligt den här sträckningen, säger Håkan Blomqvist.

Vägen byggdes sannolikt, enligt Håkan Blomqvist, längs med den tidigare ridvägen och pilgrimsleden. Efter röjningen syns vägens handgrävda vägbank tydligt och den är hela fyra meter bred.

– Man ville ha en ordentlig väg för postgången, innan hade det bara varit stigar. Det skulle också finnas gästgiverier, Jämtkrogen stod klar 1651 och byn Slammer-åsen grundades sannolikt strax efter men lämnades öde i slutet av 1800-talet, berättar han.

Runt omkring den nya sträckningen och på andra sidan mellan E 14 och Harrån kommer vandrarna att se lämningar från odlingsrösen, husgrunder från byn Slammeråsen samt odlings- och ängsmark på några hektar av byns ursprungliga 20 hektar.

– Byn eller gårdarna, det fanns tre, finns med på laga skifteskarta från 1879. Det fanns ett 20-tal byggnader, bostadshus, fähus och diverse lador, säger Håkan Blomqvist.