Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

S pekar ut ändringar i EU-direktiv

/

Ändra tre artiklar och förtydliga genom en ny portalparagraf. Inför EU-parlamentsvalet förtydligar nu socialdemokraterna hur de vill ändra i EU:s mycket omstridda så kallade utstationeringsdirektiv.

Annons

– Svenska kollektivavtal ska gälla för alla på den svenska arbetsmarknaden, säger Marita Ulvskog, s, förstanamn på partiets EU-vallista.

Sedan december 2007, när EU:s domstol slog fast att Byggnads blockad av det lettiska företaget Laval vid ett bygge i Vaxholm stred mot EU-rätten, har s slagits för ändring av utstationeringsdirektivet – som fastslår reglerna för vilka villkor arbetare ska ha vid tillfälligt arbete utomlands.

Socialdemokratiska partigruppen i EU-parlamentet tänker efter EU-valet inte stödja en ny ordförande för EU-kommissionen eller nya kommissionärer som inte vill se över direktivet.

Och nu, inför EU-valet den 7 juni, preciserar svenska s hur direktivet bör ändras. Artikel 3.7 bör skrivas så att det benhårt garanterar principen om lika lön och annan likabehandling i varje EU-land – en princip som slogs ut med Laval-domen, säger Ulvskog.

– Man har valt att sätta ett tak för vilka villkor som ska gälla för utstationerad personal.

– Kärnan handlar om mycket mindre än de svenska reglerna, fortsätter hon.

S vill även i artikel 3.10 göra det möjligt för medlemsländer att ställa krav på mer än direktivets ”hårda kärna”. En annan ändringsartikel är 3.8, där s vill få tydligt inskrivet att alla 27 arbetsmarknadsmodeller inom EU ska respekteras – inklusive nordiska kollektivavtalsmodellen.

Vidare vill s ha en portalparagraf som slår fast att direktivets syfte är att skydda utstationerades löne- och arbetsvillkor.

– Då gör man också den fria rörligheten till något uthålligt positivt, säger Ulvskog.

Men Gunnar Hökmark, EU-parlamentariker och förstanamn på moderaternas lista för en ny mandatperiod, tror det är farligt att lyfta ändringar i direktivet. Risken är stor, menar han, att förhandlingarna medför att minimilöner införs som ligger långt under svenska nivåer.

– Vi skulle vara bestämt emot att vi tog ett sådant beslut, men det är inte bara vi nio miljoner svenskar som styr över den frågan, säger Hökmark till TT.

Mer läsning

Annons