Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rolf Johansson

En älskad make, pappa och morfar har efter ett långt och innehållsrikt liv somnat in.

Annons

Vår pappa Rolf växte upp i Bräcke som enda barn i familjen. Avsaknaden av syskon gjorde att han hade nära kontakt med sina kusiner genom hela livet. Pappa Rolf började sitt yrkesliv som målare och tillbringade i sin ungdom några yrkesår i Stockholm innan han återvände till Bräcke. På fritiden målade han tavlor i olja.

1951 träffade han mamma Kerstin som kom från Kilafors för att arbeta på Posten i Bräcke. Hon blev hans hustru 1952. Vi föddes 1953 och 1956 och det innebar också ett långt uppehåll i pappas tavelmåleri som han inte upptog förrän på 1980-talet.

Arbetarrörelsen betydde mycket för pappa, han var övertygad Socialdemokrat. Han tyckte mycket om Hasse och Tage och en av Tage Danielssons dikter om "en droppe droppad i livets älv" passar bra in på pappas syn på tillvaron.

1960 blev pappa Rolf anställd som föreståndare för Folkets hus i Bräcke. Han läste på distans genom Hermods och sökte därefter anställning som ombudsman inom Folkets husrörelsen. 1968 började han som ombudsman för Södra Norrlandsdistriktet med kontor i Kramfors. Han veckopendlade några år men när kontoret flyttade till Sundsvall fanns möjligheten för mamma Kerstin att få arbete inom Posten i Sundsvall och de flyttade dit. 1973 flyttade de till Matfors.

Pappa var en lättsam person, han skämtade mycket men tog också ansvar och brydde sig om andra. Han tyckte om att ha många människor omkring sig och i hemmet eller fritidshuset i Grönviken bjöds besökarna alltid på kaffe eller mat. När barnbarnen kom lade han ner både möda och pengar på roliga leksaker till jul och födelsedagar. Barnbarnen älskade sin morfar som ofta skojade med dem.

Pappa Rolf brydde sin mycket om familjen och kärleken till mamma Kerstin var stark genom hela livet och på ålderns höst talade han ofta om hur mycket han uppskattade henne och vilken tur han haft som fått henne till hustru.

Pappa drabbades av Alzheimers sjukdom och vårdades länge i hemmet av mamma Kerstin men det sista året fick han en fin och värdig vård på Thulegården i Matfors.

Vi har många ljusa minnen av pappa och minns honom med tacksamhet.

Döttrarna Eva-Britt och Ann-Marie