Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Robinson-Ewa vill inte avslöja något om tävlingen

/
  • Hemma i finvintern i Västerede ser Ewa Eriksson tillbaka på sina veckor i årets Robinsontävling.
  • Det är gott om jakttroféer på väggarna i Ewas vardagsrum.
  • När LT var på plats hade Ewa just fått hem en kartong prärievargskinn som hon skulle göra någonting snyggt av.
  • Den svarta björnen på väggen är skinnet av en nalle som Ewa nedlagt i Alaska.

Nix det gick inte! Inte ens LT med uppbådande av hela vår vanligen oemotståndliga charm, lyckades med bedriften att få Robinson-Ewa Eriksson, Västerede, Bispgården, att berätta varför hon efter 17 dygn i karibisk misär kastade in handduken och åkte hem i senaste avsnittet av Robinson.

Annons

– Orsaken är privat och personlig och angår ingen utomstående.

– Jag fick ett besked genom en nödlinje.

– Mer säger jag inte.

Därmed får vi låta oss nöjas men ändå glädjas över att vi härom dagen fick komma hem till detta något både upp- och utstickande stycke kvinna för en porträttering.

Ewa Eriksson, 56 och singellevande, tillhör knappast den kategori människor som sammanfaller med en grå vägg.

Hon syns, om man säger så, och det är inte för intet som hon kvalade in i tävlingen i konkurrens med 8 000 sökande.

Ni som sett henne i Robinson med sitt Jolly Roger-pannband, sina Pradabrillor och ett kycklingben instucket i det uppborrade hålet i örat inser lätt att även hennes vardagstillvaro inte är slätstruken så det stör.

Ewa hamnade för något år sedan på mediatapeten då hon tillsammans med sin lika konstnärliga syster Marianne Eriksson-Holmberg – som för övrigt bor i granngården – svarade för ekipering och utrustning av Hammarstrands numera partiellt insomnade Allt för byn-ensemble.

Ewa är på halvtid flyttstädare och på andra halvtiden en hejare på sömnad och tillskärning, främst i skinn. Och hon får agasamma uppdrag.

I sin ateljé ute i gårdshuset hade hon till exempel vid vårt besök just packat upp en kartong prärievargskinn som skulle bli till någonting snyggt.

Själv bär hon gärna den väst i bäverskinn vars råvara hon själv nedlagt. När vi ändå talar om exekutioner får vi inte glömma den svartbjörn som hon skjutit i Alaska och vars skinn pryder väggen i hennes trofébemängda vardagsrum.

Vid vedspisen i köket står huggkubben där hon klyver sin ved på plats.

Ewas 70 kvadratmeter stora hus andas angenäm ombonad och har byggts ut i omgångar.

– Jag har skrivit till Martin Timell för att få idéer – och kanske hjälp – med att bygga ett torn på huset.

– Då skulle jag se bättre över slyn ner mot Indalsälven.

Ewa trivdes i Robinson, och i egenskap av halvprofessionell kreatör hyser hon planer på att inför framtida Robinsontävlingar försöka få delta i uppbyggnaden av scenografin.

Hon kom hem från sitt karibiska äventyr i september.

Hon torde vara den enda i vårt län som vet hur tävlingen kommer att avlöpa.

Att som Robinsondeltagare glappa om tävlingen till utomstående gör enligt tunga kontrakt den lösmynte skuldsatt långt över öronen för resten av livet i form av skadestånd till TV 4.

Mer läsning

Annons